Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Jonas Alströmer. Af J. F. Nyström. Med 7 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
294
j. f. nyström
stadsprivilegierna, blef nu
»sammanfo-gadt» med manufakturiet och skulle stå
under inseende af societetens direktörer
samt njuta dess privilegier såsom
handtlangare och medarbetare. Härigenom
upphäfdes stadens magistrat och i stället
fick societeten polis- och ämbetsrätt
öfver staden, medan justitie- och civilmål,
som icke anginge verket, skulle afgöras
af häradshöfdingen i orten. Stadens
publika hus öfvertogos af societeten, som
äfven efterträdde staden i riksdagen.
Alströmer fick privilegium exclusivum att
i Alingsås anlägga ylle- och
sidenband-väfveri, och ingen skulle vid 2,000 dalers
vite och varans förlust få eftergöra hans
väfstolar, sä vida de icke förr användts
i riket. Landsbygden på en half mil
kring staden frikallades från inkvartering
och värfning både i freds- och krigstid.
I den polisrätt, som skulle utfärdas,
skulle bestämmas, om, såsom societeten
begärt, ingen utan dess samtycke finge
nedsätta sig i Alingsås, där vistas eller
där köpa sig egendom. Mot att
societeten skulle lära alla svenskar, som
anmälde sig, tobaksplantering fick den
2,000 dal. smt i sex år. Likaledes
erhöll den 400 dal. korrespondenspengar
under fem år. Vid konkurser fick verket
»preference» framför andra kreditorer,
som icke försett sig med lagliga
»cau-teler och förvaringar». Ingen af verkets
arbetare fick utan föreståndarens
medgifvande häktas för skuld eller för annan
gärning, så framt han ej begått sådant
groft brott, att han genast skolat häktas.
Vid denna riksdag inrättades den s. k.
landshjälpsfonden, som skulle bildas dels
genom en direkt skatt, dels genom en
fem procents afgift på sådana främmande
varor, som kunde här i landet tillverkas.
Dess ändamål var att bidraga till
näringarnas uppkomst, men intill nästa
riksdag anslogs hela inkomsten till
Alings-åsverket såsom räntefritt lån i tio års
tid. För lånet skulle ständerna erhålla
inteckning i verkets alla tillhörigheter.
— Slutligen erhöll Alströmer på
riksdagens rekommendation Höjentorps
kungsgård på ständigt arrende. Han
lofvade att där anlägga schäferi, dit
införa goda utländska mjölkkor, förbättra
jordbruket m. m.
På sommaren 1729 inspekterades
verken af en del af
landshjälpsdeputatio-nen, som hade att förvalta de medel,
hvarmed Alingsås understöddes. Allt
hvad man här såg, väckte
inspektörernas bifall, och hela deras berättelse blef
ett loftal öfver inrättningarna och deras
anläggare. Femton olika fabriker voro
i gång, utom fyra hjälpverk, men
åtskilliga af dem funnos dock nästan blott
till namnet. Så utöfvades
strumpstic-keriet hufvudsakligen af en person, som
på 14 dagar kunde sticka ett par finare
mansstrumpor och på 8 dagar ett par
»ordinära». Det viktigaste verket var
ett s. k. strumpväfveri, där, utom
strumpor af silke, regarn och filt, äfven
mössor, tröjor m. m. tillverkades och hvilket
sysselsatte vid pass 200 personer.
Därnäst voro band- och tygväfverier af olika
slag de betydligaste. Societetens
tillgångar beräknades till 199,154 dal. smt,
därvid äfven inräknade 29,550 dal. smt
resterande aktieinbetalningar. Förmånlig
kan denna affärsställning dock icke
kallas, ty utom de stora summor, som
Alströmer själf insatt på rörelsen, hade i
aktiekapital inbetalats 70,450 dal., och i
lån af staten hade erhållits 185,475 dal,
sålunda tillsammans 255,925. — Vid 1731
års riksdag uppgaf Alströmer societetens
tillgångar till 330,981 dal., men som
land-hjälpsmedlen, som societeten fått låna,
till 1730 ars slut stego till omkring
310,000 dal. och det inbetalda
aktiekapitalet enligt Alströmers egen uppgift
då var 83,800 dal., så kan ej heller
detta förhållande mellan tillgångar och ned-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
