- Project Runeberg -  Ord och Bild / Tjugonde årgången. 1911 /
300

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Jonas Alströmer. Af J. F. Nyström. Med 7 bilder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

3°°

förlängdes oktrojen på ytterligare 20 år.

— I en under följande riksdag inlämnad
redogörelse för verket ger direktionen
en vidlyftig skildring af dess tillstånd
vid denna tid. Där upptogos 28 olika
verk, som voro i gång; personalen
utgjordes af 134 män och gossar, hvaraf
41 användes vid tobaksspinneriet, samt
741 kvinnor, af hvilka 379 sysselsattes
vid redgarnsspinneriet. Af tillverkningen
voro de viktigaste posterna 2302 par
strumpor. 878 stycken div. tyger och
34,320 alnar kläde, med ett sammanlagdt
värde af 150,000 dal. smt. I denna
skrifvelse erkännes, att varorna i många
år varit osäljbara eller förskämda till
följd af »elak» färgning; detta vore
orsaken till den tröga afsättningen. Som
vanligt begärdes äfven nu understöd af
ständerna, hvilket så till vida beviljades
att verket skulle årligen få utan ränta
låna 40,000 dal. smt mot pant af råvaror
och produkter och med villkor att lånet
före hvarje års slut vore inbetaldt.
Såvidt man kan se blef dock detta lån
aldrig inbetaldt, och de varor, som
lämnats i pant, utlämnades af hallrätten i
Alingsås mot rekvisition af societetens
faktor till dess användande. När
manufakturkontoret gjorde anmärkning öfver
det olagliga i detta förfarande, ursäktade
sig hallrätten därmed att, som societeten
själf vore både dömande och verkställande
myndighet i Alingsås, så hade rätten
vändt sig till direktören vid verken Paulin,
en svåger till Alströmer, med begäran
om rättelse. Men denne hade enligt
order från Alströmer svarat, att pengarna
behöfdes till verkets äterupphjälpande

— detta inträffade nämligen efter den
olycka, som drabbade verken 1749.
Alltså förlorade staten både pengarna och
panten.

Den 4 okt. 1749 hemsöktes Alingsås
af en förödande eldsvåda, som lade i
aska 8 af verken jämte rådhus m. fl.

byggnader. Förlusten uppskattades till
100,000 dal smt. Alströmer vände sig
nu till manufakturkontoret med begäran
om ett lån på 20,000 dal. smt, hvilken
begäran han ansåg böra så mycket mera
beviljas, som Alingsås allt sedan 1727
blifvit »utnämndt för ett moder verk och
manufakturskola». Då emellertid kontoret
fordrade säkerhet för återbetalningen,
insände Alströmer en ansökan till Kungl.
Maj:t, som lät verket erhålla en allmän
kollekt samt tillåtelse att kringsända
stamböcker, hvarjämte statskontoret erhöll
befallning att i förskott å dessa medel
utbetala till societeten 18,000 dal. kopp.
m. (1 dal. smt = 3 dal. kmt). Härmed
var Alströmer dock ej nöjd utan
inlämnade till 1751 års riksdag en
böneskrift, i hvilken han förmäler att han för
verkets återupphjälpande måst använda
sin och sina vänners kredit ända till,
såsom det sedermera uppgafs, ett belopp
af 2 tunnor guld (200,000 dal. smt).
Helst önskade han en penningsumma,
men om tillgång därå ej fanns, att få
uttaga utan betalning verkets å hallen i
Stockholm och Alingsås pantsatta
tillverkningar och rudimaterier samt att få
tillverkningspremierna höjda till 25 % ,
till dess verkets skuld i banken, som då
uppgick till 60,000 dal. smt, vore därmed
betald. På handels- och
manufakturdeputationens förslag erhöll han äfven ett
lån på 28,000 dal. smt, hvilket skulle
få afskrifvasmot 10 % tillverkningspremier
till nästa riksdag. — Med 1751 års
utgång hade återstoden å de gamla lånen
medelst tillverkningspremierna blifvit [-afskrifvet].-] {+af-
skrifvet].+} Det nya lånet betalades på
samma sätt redan till 1754 års slut, men
enär ständerna, som tydligen ej beräknat
så stor tillverkning, föreskrifvit att
premierna skulle utbetalas till nästa riksdag,
fordrade societeten dem äfven för 1754
och 1755 års tillverkningar och lyckades
också genomdrifva denna begäran. Häri-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:51:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1911/0356.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free