Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Jonas Alströmer. Af J. F. Nyström. Med 7 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JONAS ALSTRÖMER
303
skick, som utvecklade sig under hattarnas
maktperiod. Deras metoder för att bringa
näringarna »i flor» voro sådana, att en
industriidkare med skäl kunde anse sin
viktigaste uppgift vara att vid riksdagarna
bevaka sitt verks intresse. Alströmer
var ingalunda den enda, som resonerade
på detta sätt, och om än hans anläggning
mer än andra åtnjöt de bärskandes
välvilja och frikostighet, så hafva andra med
långt mindre skäl fått del däraf och rent
af på ett oförsynt sätt missbrukat
ständernas förtroende, hvilket icke kan sägas
om Alströmer, äfven om hans verk
icke kom att motsvara de förhoppningar,
som både han själf och hans partivänner
ställde på detsamma.
Alströmer har äfven på andra
områden varit en föregångsman. Så har han
infört potatisodlingen i vårt land samt
äfven kraftigt befordrat tobaksodlingen,
ehuru den vanliga uppgiften att han infört
äfven den ej är riktig, ty tobak odlades
i Skåne redan innan Alströmer började
därmed vid Alingsås. Han var vidare
en af hufvudmännen i de båda första
ostindiska kompanierna samt var en af
dem som upprättade det Levantiska
kompaniet (1738). Stort var hans intresse
för vetenskap och litteratur. Han ägde
en både stor och dyrbar boksamling,
hvars ordnande var det ursprungliga
syftemålet med den ofvannämnde magister
Nyréns första anställning i Alströmers
tjänst. Alströmer var äfven en af dem,
som upprättade Vetenskapsakademien
(1739)-
I egenskap af arbetsgifvare och
husbonde skildras han som en »fader» för
sina underlydande. Ehuru man af hans
mångskiftande verksamhet kan få den
föreställningen att han var en liflig,
sang-vinisk natur, uppgifves det att han till
det yttre var »kall, så att många ansågo
honom för känslolös», men, tillägges det,
»han var det endast mot sina fiender och
afundsmän». Det finnes äfven i hans
historia exempel på att han förföljt
personer, som han ansåg vilja skada hans
verk.
Alströmer gifte sig 1731 med
Margareta Clason, som afled 1738, och tre
år senare med Hedvig Elisabet Paulin,
som öfverlefde honom. Han efterlämnade
fyra söner, Patrik, August, Clas och Johan,
hvilka alla voro betydande män och af
hvilka två upphöjdes i friherrligt stånd.
Den ännu fortlefvande ätten härstammar
från den äldste sonen Patrik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
