Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Claudio Monteverde och det lyriska dramats uppkomst. Af Rafael Mitjana. Öfversättning från förf:s manuskript af O. R. Med 5 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
340
rafael mitjana
sången bildas efter ordet. Detta var
just det mål, som Cameratan satt sig,
d. v. s. förverkligandet af det som
Galilei kallade in harmonia favellare eller
med ett annat uttryck un canto che
paria.
En afton under karnevalen 1597
uppfördes i Corsis hus Dafne, dikt af
Rinuc-cini och tonsatt af Peri, i närvaro af
storhertig Ferdinand af Medici och en
publik af kännare. Man hade begifvit
sig till föreställningen med ett visst
misstroende, ty man fruktade, att sången
skulle tynga dikten och alstra leda.
Öfverraskning följde på öfverraskning. Man
fick helt enkelt bevittna uppenbarelsen
af en ny konst. »Nöjet och häpnaden,
som grepo åhörarna vid detta oväntade
skådespel, låta sig icke uttrycka»,
berättar oss komponisten Marco da Gagliano,
en af den nya skolans främsta lärjungar.
I förbigående må nämnas, att denna dikt
af Rinuccini, som var medhjälplig vid
den italienska operans uppkomst, några
år senare skulle fa förnyad användning,
nämligen vid den tyska operans först
kända försök. Öfversatt af Martin Opitz
och iklädd en tondräkt af den ryktbare
Heinrich Schiitz uppfördes dramat år
1627 på slottet Torgau under
bröllopsfestligheterna vid förmälningen mellan
kurfurstens af Sachsen syster och
landt-grefven af Hessen.
Dafne mötte sålunda i Florens en
afsevärd framgång, som t. o. m.
öfverträffade cameratans förväntningar. Med
all sin hänförelse för saken hyste
Rinuccini ett visst misstroende mot publiken.
Men sedan företaget så lyckligt startat,
fullföljde skalden, uppmuntrad af
triumfen, sitt verk, hvari han alltjämt hade
Peri som medarbetare. De skrefvo nu
Euridice, dramma in musica, som för
första gången under pomp och ståt
uppfördes i Palazzo Pitti vid Marias af Medici
och Henrik IV:s bröllop, den 6 okt.
1600. Denna dag betecknar ett
betydelsefullt datum i konstens historia, i det
operan då tog ett afgörande steg i sin
utveckling. Strax efteråt satte äfven
Caccini samma dikt i musik och visade
sig därvid som en jämlike till sin
föregångare. Därmed var musikdramat
skapadt; i tanke att återupplifva det grekiska
dramat hade Camerata fiorentina funnit
en ny konstform, utan tvifvel den
originellaste i modern tid.
På samma sätt som Minerva väpnad
framsprang ur Jupiters hufvud, reste sig
det florentinska dramat redan vid sin
födelse i full rustning. Den har sina
textdiktare, sin stil och sina lagar: och det
måste erkännas, att både Gluck och
Wagner funnit föga att tillägga till dess
regler. Denna punkt måste särskildt
betonas: cameratans teorier äro mycket
välgrundade, och ända in i våra dagar
ha de största konstnärer i olika länder
upptagit dem. Salongen får icke rymma
mer än tusen åskådare, hvilka böra sitta
bekvämt och iakttaga den största
tystnad, ty då man icke hör orden, blir
musiken långtråkig. Instrumentens antal
bör stå i lagom proportion till salongens
storlek och orkestern vara dold för
åskådarnas blickar. Instrumentationen skall
följa förändringen af de uppträdandes
känslor, som den har till uppgift att
tolka. En ouvertyr eller ett
instrumentalt förspel bör inleda föreställningen för
att på lämpligt sätt förbereda åhörarna.
Liksom riturneller och symfonier, utföres
denna ouvertyr med talrika instrument.
Skådespelaren måste söka uppnå
fulländning icke blott i sång och
deklamation, utan äfven i mimik, molto efficace
a muovere 1’affetto. De skola sjunga
sina roller, sådana de skrifvits, med känsla
och kraft, utan att skämma dem med
tomma prydnader, som blott tillhöra
virtuositeten, och vidare vinnlägga sig
om att tydligt uttala orden. Hvad kö-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
