Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Ur bokmarknaden. Med 2 bilder - Af Sven Rosén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UR BOKMARKNADEN
443
så allas krafter, att man ej hann tänka
mycket på konsten. I Italien däremot
utvecklar sig kulturlifvet utefter helt andra
linjer. Ur det medeltida drömlifvets djup
växte konstens späda blomster upp till ett
stort och kraftigt träd, i hvars skugga
lifvet sköt nya friska skott. Den konstkultur,
som i alla fall börjar spira i det nya
Sverige, är en svallvåg från renässansen. Johan
III blir den förste svenske renässansfursten.
Själf var han väl bevandrad i den
italienska renässansarkitekturen genom studium
af bl. a. Serlios skrifter, och han uppgör
själf planer till nybyggen och
restaurationer. Hela hans läggning påminner om den
furstetyp, som utbildat sig i detta tidehvarf
i Italien, och hvad arkitekturen beträffar
»vinner den italienska och tyska
renässansens gängse former insteg i Johan III:s
byggnadskonst».
Förf. har både genom stilkritiska
studier och flitig arkivforskning lyckats
klarlägga ett par af de vägar, på hvilka den
italienska renässanskonsten letat sig hit upp
till våra aflägsna bygder. Den ena är den
gamla vanliga öfver Alperna genom
Tyskland. Utgångspunkten är Lombardiet. Bland
de italienska konstnärer, som därifrån
vandra mot Norden för att söka sig arbete och
nya uppgifter, befinna sig fem bröder Pahr,
af hvilka en, Jacob Pahr, från midten af
1500-talet under ett 30-tal år är verksam
i den lilla staden Brieg i Schlesien, där
renässansen f. ö. redan uppträdde i slutet
af 1400-talet. Han leder här framför allt
byggandet af Piastcrnas, en ursprungligen
polsk furstefamiljs, slott. Jacobs biträden,
hans yngre bröder Giovanni Baptista och
Franciscus Pahr, komma vid denna tid
jämte ytterligare två bröder, Kristoffer och
Dominicus Pahr, i tjänst hos hertigarna
af Mecklenburg-Schwerin och
Mecklenburg-Güstrow. Slotten i dessa städer äro
minnen från deras verksamhet här.
Till Sverige komma tre af bröderna på
kallelse af Johan III, och tre byggnadsverk
äro här företrädesvis knutna till deras namn:
slotten i Kalmar, Borgholm och Uppsala
Kalmat- var under denna tid en
synnnerli-gen viktig strategisk punkt som
gränsfästning mot Danmark. Redan Gustaf Vasa
hade insett dess betydelse och börjat
befästa slottet, och det gällde na för sonen
att fullborda faderns verk. Här
sammanträffa nu Giovanni Baptista, Dominicus och
Franciscus Pahr med Johan III, af hvilka
den förre som fästningsingenjör fick sig
anförtrodd ledningen af Kalmars
befästande, hvarvid man i hufvudsak bibehöll den af
Gustaf Vasa uppgjorda planen. Härvid var
honom också brodern Dominicus behjälplig.
Denne Dominicus fick emellertid sin
hufvudsakliga verksamhet förlagd till
Borgholm. Äfven detta hade som fästning
spelat en ganska stor roll under unionstiden.
Då Johan uppsteg på tronen, var
emellertid byggnaden raserad och förfallen, och
det gällde att uppföra ett nästan nytt slott.
Ursprungligen blef Giovanni Baptista bygg
mästare äfven här, men Dominicus
öfvertog snart ledningen. Af honom uppfördes
de fyra hörntornen och murarna, hvarför
utom han fick i uppdrag att här för första
gången praktisera en ny teknik i befäst
ningskonsten. Det gamla systemet
ersattes med det nya spetsvinkliga
bastionssystemet, som vunnit sin utbildning i Italien.
Man ser, huru väl konung Johan
åtminstone i dessa stycken förstod att följa med
sin tid.
Uppsala slott hade 1572 härjats af en
eldsvåda, som afbröt arbetet på dess
fullbordande. Från Gustaf Vasas och Johan
III:s tid stammar f. ö. endast en liten del
af slottsbyggnaden, nämligen det som finns
kvar af den södra längan mellan den s. k.
gröna kullen och södra tornet. Franciscus
Pahr fick nu i uppdrag att fortsätta det
r57 2 afbrutna bygget, och förf. uppvisar,
att det i en del detaljer finnes åtskilliga
likheter mellan Uppsalaslottet och det
likaledes af Franciscus byggda slottet i
Gü-strow.
Bröderna Pahrs verksamhet inskränker
sig icke endast till de ofvannämnda
vasaslotten; de ha äfven varit verksamma vid
flera mindre fästnings- och slottsbyggen i
Sverige och Finland. Deras betydelse i
vårt lands konsthistoria sammanfattar förf.
så, »att de r) medverkat till införande af
en verklig profanbyggnadskonst i
renässansens anda, att de 2) införde det nya
italienska befästningssystemet, att 3) med dem
följde tyska och italienska
konsthandtver-kare, som särskildt i Schlesien och
Mecklenburg varit verksamma, och 4) att med
hela denna invandring i den italienska och
tyska renässansen gängse former vunno
insteg i Johan III:s byggnadskonst».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
