Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Ur bokmarknaden. Med 2 bilder - Af Sven Rosén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
444
SVEN ROSÉN
JOHAN Hirs GRAFMONUMENT I UPPSALA DOMKYRKA.
En annan af de vägar, på hvilka
renässanskonsten hittat till Sverige,
behandlas i arbetets andra del om Willem Bov,
den belgiske bildhuggaren och
byggmästaren. Denna väg för öfver Nederländerna,
där den italienska hög- och senrenässansen
i midten af 1500-talet inplanterades i
nederländsk kultur. Willem Boy har utgått
ur Antwerpenmästaren Cornelis Floris’
skola, hvilken direkt anslutit sig till den
italienska högrenässansens mästare,
framför allt till Andrea Sansovino. I norra
Europa finna vi talrika märken efter
inflytandet från Floris’ stilkrets. Till Sverige
kom Willem Boy redan under Gustaf Vasa
och började sin konstnärsbana här som
porträttmålare. De två bekanta porträtten på
Gripsholm, det ena måladt på trä, det
andra en relief i samma material, återgå
enligt förf. till tidigare arbeten af Willem
Boy. Under Erik XIV fick mäster Willem
mera betydelsefulla uppdrag: redan 1562
afreser han i konungens ärende till
Antwerpen, dels för att uppköpa smycken och
juveler, dels för att ombesörja ett grafmo-
nument öfver Gustaf Vasa. Denna
prakt-graf förfärdigades här 1562-72, men hade
ganska märkliga öden att genomgå,
innan den nådde sin slutliga
bestämmelseort. När monumentets viktigaste delar 15 71
skulle afsändas till Sverige, blefvo de af
Antwerpens magistrat beslagtagna som pant
för konung Eriks obetalda juveler. Först
1580—81 uppställdes grafvården på sin
nuvarande plats i Uppsala domkyrka.
Under Johan III, som naturligen genast tager
Willem Boy i sin tjänst, utvecklar denne
en vidtomfattande verksamhet. Katarina
Jagellonicas grafmonument i Uppsala
domkyrka stammar från honom. Däremot är
konung Johans egen grafvård midt emot
ej af Boy utan enligt författarens mening
förfärdigad i Danzig af en där verksam
bildhuggare, Willem van der Blocke. Men
denna grafvård, som f. ö. också kom på
villovägar och först 1782 kom hit samt
1818 uppsattes på sin nuvarande plats,
stammar i alla fall från den Boyska
stilkretsen. Både Blocke och Willem Boy
voro bördiga från Mecheln. Förf. kommer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
