Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Sergelska skulpturer på Fullerö. Af G. Göthe. Med 10 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
45o
G. GÖTHE
BACCHUS SOM BARN RIDANDE PÅ EN GUMSE. HANDTECKNING AF J. T. SERGEL.
I Nationalmuseum.
Men slår jag i Gamla Testamentet
upp Tobias’ bok 6:te kapitlet, så läser
jag följande: Den unge Tobias med
ängeln Rafael kom till floden Tigris.
»Och han gick bort till att två sina
fötter, och si en stor fisk sprang där ut
och ville uppsluka honom .... Och
ängeln sade till honom: tag honom i
gälarne och drag honom upp; och han
drog honom pä landet, och fisken
sprattlade där för hans fötter».
Fisken måste således ha varit väldig
nog, eftersom en uppslukning kunde
sättas i fråga. Tobias’ seger måste ha
föregåtts af en häftig kamp, som kräfde
styrka och kraftiga muskler hos
segraren.
Denna kamp har nu Sergel, enligt
min tolkning, skildrat i en
rödkritsteck-ning (i Nationalmuseum, se afbildningen),
där Tobias står och bänder upp gapet
på den jättestora drakfisken — i en
attityd som direkt påminner om Rubens’
bekanta oljeskizz i Nationalmuseum:
Simson och lejonet. Tobias såsom
segrare åter i striden mot den eventuelle
uppslukaren har han skildrat i en annan
rödkritsteckning (i Nationalmuseum, se
afbildningen), som att döma af det
italienska papperet och själfva tecknings
maneret härstammar från samma tidiga
Romaperiod som den förra. Och så har
konstnären slutligen gripit till leran och
modellerpinnen och med hufvudsaklig
ledning af den senare teckningen, men
med utelämnande af den hjälpande
ängeln (?), format den lilla briljanta
terrakotta-gruppen, som nu finnes på Fullerö.
Detta mycket dekorativa arbete äger
i sin karaktär stark frändskap med
den italiensk-franska barocken och
rokokon — man tänker på Rubens, Bernini,
Puget och Sergels egna franska
rokokokamrater —, på samma gång
kompositionens slutenhet och den spänstiga
och strama formbehandlingen visa, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
