Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Oskar Patrick Sturzen-Becker. Hans lif och gärning. Af Ragnar Sturzen-Becker. Med 6 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OSKAR PATRICK STURZEN-BECKER
501
var Slesvig föreningslänken mellan
Danmark och Holstein, med hjälp af det
första landet skulle det sista hållas kvar
vid Danmark, och därför skulle också allt
danskt och tyskt blandas samman där
nere så mycket som möjligt, och visade
danskheten då tendenser att slappna, så
skulle den stödjas, och tvärt om. Eller
med andra ord, Kristians politik var
helstatspolitik i motsättning till
nationalliberalismens Ejderpolitik. Men det är
ju också naturligt, att en helstatspolitik,
i hvilken konungen ville gynna lika
mycket tyskar som danskar, måste bli en i
hög grad vacklande politik, och detta
visade sig snart på det sorgligaste
besannas, då hans politik först blef
utprägladt danskvänlig, sedan tyskvänlig, för
att under de två sista regeringsåren åter
blifva dansksinnad
Vid sidan om och till en del
beroende på den Slesvig-Holsteinska frågan
framträdde nu äfven en annan, som
väckte fullt ut lika stort intresse,
nämligen den danska arfföljdsfrågan. Ty den
danske kronprinsen, sedermera Fredrik
den sjunde, var barnlös. Kung Kristian
lät därför år 1846 utfärda det s. k.
öppna brefvet, i hvilket han förklarade,
att Slesvig följde konungarikets arfföljd,
en del af Holstein skulle äfven så göra,
men hvad den andra delen af Holstein
beträffade, så var saken tvifvelaktig —
konungen skulle dock sträfva efter att
ordna saken så att enheten bevarades.
Detta bref väckte ett oerhördt
uppseende både i Tyskland och Danmark, och
i det förra landet började nu en kraftig
opinion träda i verksamhet för att närma
hertigdömena så mycket som möjligt
till Tyskland.
Då kom återigen den europeiska
rörelsen att utgöra hufvudfaktorn i den danska
politiken. I Paris hade februarirevolutionen
utbrutit, och då denna händelse blef
känd utbröt ett uppror i hertigdömena,
£
dansk litografi från tiden 1844—47.
där man nu fordrade fullständig
afsöndring från Danmark samt en fullkomligt
fri författning. Detta hade närmast till
följd, att konung Fredrik — Kristian
hade aflidit några månader förut —
skyndade sig att till ministrar utse de
välkända liberalerna Lehmann, Monrad
och Tscherning, samtidigt som han
förklarade, att enväldets dagar voro
slut, och att Holstein skulle fortfarande
tillhöra det tyska förbundet, under det
att Slesvigs författning skulle blifva
gemensam med Danmarks. Hur allt detta
aflöpte är ju allt för väl bekant — redan
i april var kriget fullt i gång.
Den skandinaviska frågan hade under
hela denna tid utvecklats allt mer och
mer. Sturzen-Becker hade varit
outtröttlig ifrare för denna sak. An skref
han politiska artiklar i svenska och
danska tidningar, än gaf han ut böcker,
såsom »Hinsidan Sundet», eller
redigerade tidskrifter, bland andra »Nordljuset»
och tillsammans med Ploug »Nordisk
Litteraturtidende». Han deltog i allt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
