- Project Runeberg -  Ord och Bild / Tjugonde årgången. 1911 /
558

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Ur bokmarknaden - Af Ruben G:son Berg - Drömsång. Af Andrea Butenschön

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

558

R. G. B.

var verksam som patriotisk tidningsman,
dels sökte än en gång bli anställd i
statens tjänst, var en städse mer förtviflad
strid för uppehälle och lefnadsmod. Hans
egna disharmoniska egenskaper och i högsta
grad ogynnsamma yttre förhållanden hade
drifvit honom allt djupare in i en
återvändsgränd, ur hvilken han själf inte såg
någon utväg. Han råkade under inflytande
af en sjuklig och excentrisk kvinna, fru
Henriette Vogel, och beslöt att dö
tillsammans med henne — han sköt
Henriette och därpå sig själf vid Wannsee den
21 november 1811. Det intryck af
hopplöst kristillstånd, som så många perioder
af Kleists lif göra, bemäktigade sig honom
själf, då allt tycktes ha sammansvurit sig
mot hans framtid — det synes mig fåfängt
att söka ett afgörande motiv till hans
själfmord, ty det fanns ju en hel mängd
hopade tryck på ett sinne som hans:
familjens afvoghet, landets olycka,
författarskapets motvind, bristen på personlig
lycka.

Det är ett kunnigt och skickligt arbete,
med en rikedom på fakta och innehåll,
som nu skildrat denna märkliga lefnad och
dess resultat. Törhända har bokens
egenskap af lugn och sakrik resumé i någon

mån varit till förfång för dess personliga
verkan. Man saknar Kleists egen
lefnads-rytm, det på en gång hårda och nervösa
i hans alstring gör knappast det intryck
af olycklig genialitet och stramt
disciplinerad vilja, som ömsevis ägde herraväldet
i Kleists splittrade och sammansatta natur.
Behrens är utpräglad litterär polemiker, och
slutkapitlet i hans bok, »Kleists digteriske
Stilling» är uteslutande ägnadt åt att lyfta
Kleist i höjden på ’romantikernas’
bekostnad. Utom det att dylika värdesättande
jämförelser vanligen äro mera
kännetecknande för den som gör dem än den som
blir utsatt för dem, är denna jämförelse så
mycket mera haltande, som det ena ledet
är en individualitet och det andra ett
obestämdt kollektiv, hvilket för resten i hög grad
var förlagsgifvare åt Kleist. Den brist på
skärpa i profileringen, som man kan
anmärka hos Behrens, gör sig särskildt
gällande vid en dylik litteraturhistorisk
begreppsbestämning. Detta är likväl en
underordnad sak vid sidan af den biografiska
värme och öfverskådlighet som så
fördelaktigt utmärker hans lefnadsteckningar.
Lättlästa, pålitliga och finkänsliga, borde
de vinna mycken utbredning bland de
litteraturintresserade. R. G. B.

DRÖnSÅNG

(à propos en sidenskärm, broderad med blommor af Marie Antoinette)

AF ANDREA BUTENSCHÖN

Du rosor och liljor stickar,
Marie Antoinette,
och mellan dem blåklockan nickar
och ringer på sidenet slätt.

Ur djupet tonerna mana
från blomsterkalkarnas malm,
och rosor och liljor ana
en mässa med själarnas psalm.

La reine aimait beaucoup les roses.5

Därute rosorna blomma,
Marie Antoinette,
härinne stå vaserna tomma —
du sömmar på sidenet slätt.

Därute rosorna falla,
för höstvinden falla de tätt,
och nakna stå stjälkarna alla
-de buro sin krona för lätt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:51:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1911/0630.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free