- Project Runeberg -  Ord och Bild / Tjugonde årgången. 1911 /
566

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Christopher Polhem. Några anteckningar med anledning af 250-års minnet af hans födelse. Af Samuel E. Bring. Med 11 bilder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

566

SAMUEL E. BRING

Stjernsund i Dalarna, därefter i ungefär
xo år på Kersö gård på Ekerön i
Mälaren och från midten af 1740-talet till
sin död (1751) i Stockholm. Och trots
att han af staten åtnjöt sin årliga lön,
tog och fick han likväl rundeligt betaldt
för nästan alla de arbeten, som han vid
skilda tillfällen utförde för statens
räkning.

Polhem var kanske framför allt
bergsmekaniker. Att konstruera
bergverksmaskiner och leda byggandet af dessa
ålåg honom som konstmästare. Med
»konst» förstod man i allmänhet
uppfordringsverket vid grufvorna. Den nya
princip, som Polhem först använde vid
schaktet Blankstöten, bestod däri, att i
stället för de ohållbara linorna användes
trästänger och att de fullastade
malmtunnorna utan tillhjälp af människor eller
dragare kunde föras från arbetsplatsen
i grufvan till schaktet upp i dagen fram
till afstjälpningsplatsen, där tunnorna
tömdes medelst bottnens öppnande,
hvarefter dessa gingo tillbaka till
brytningsorten. När Polhem första gången skulle
utföra systemet i praktiken, möttes han
af ett starkt motstånd från
konstmästaren i Falun Olof Trygg som med
misstroende betraktade Polhems
uppfordringsverk och dess nymodigheter. Trygg var
så att säga representanten för det gamla
arbetssättet, för maskiner som tillika
fordrade mycken lefvande arbetskraft,
under det att Polhem ville inskränka denna
så mycket som möjligt och låta
maskinen själf utföra allt arbete. Det gick
icke af för mindre än att Trygg också
fick pröfva sina principer. Samtidigt
som Polhem byggde sin
uppfordringsmaskin, gjorde också Trygg ett spel
med linor och korgar. När de båda i
augusti 1694 samtidigt afprofvades,
visade det sig, att resultatet till och med
öfverträffade Polhems djärfvaste förvänt-

ningar, i det att hans verk på en timma
uppfordrade 22 tunnor malm, under det
att Tryggs icke hann med mer än 16.
På samma plats anställdes också försök
med en annan af Polhems uppfinningar,
en sorts kolfvar af trä, för hvilka det
icke behöfdes något läder, och äfven
detta prof utföll till belåtenhet.

Flera liknande uppfordringsverk
byggdes af Polhem under de följande åren i
Falu grufva. Vid några, såsom i
Wrangels, Karl Gustafs och Flemings schakt,
användes konstgångar med dubbla vefvar,
en uppfinning som Polhem själf ansåg
för en af de bästa han gjort och
hvarigenom stånggången kunde göras dubbel
och bättre effekt erhållas. På
konstbyggnaden i Karl XI:s schakt gjordes
ytterligare förbättringar, så att samma
hjul kunde draga flera pump- och
uppfordringsverk och kraften öfverföras från
långt bort belägna kraft-källor. Vid
Humbobergs-grufvan i Norrbärke socken
nära Smedjebacken var konstgångens
längd nära */4 mil. Hvilken betydelse
dessa Polhems stånggångar haft för
bergsbruket, kan man förstå däraf att de ända
sedan hans tid i hufvudsak förblifvit
oförändrade och ännu användas öfver
allt i Bergslagen.

Den af Polhem uppfunna nya tekniken
uppskattades till fullo, vann erkännande
af fackmän och fick redan under
upp-hofsmannens lifstid europeiskt rykte. Af
kurfursten Georg Ludvig i Hannover
kallades Polhem med Karl XII:s
medgifvande på hösten 1707 till Harz för
att vid dess grufvor införa några af sina
bergverkstekniska uppfinningar. Men ett
senare gjordt erbjudande af konung
Georg I till Polhem att för alltid
öfverflytta till England afböjdes af honom på
grund af kärlek till fäderneslandet. Ty
trots den tyska härstamningen går ett
starkt patriotiskt drag genom allt hans
görande och låtande. Han drog skarpt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:51:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1911/0642.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free