Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Christopher Polhem. Några anteckningar med anledning af 250-års minnet af hans födelse. Af Samuel E. Bring. Med 11 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
574
SAMUEL E. BRING
rätt, åtminstone före Swedenborg. Han
skrifver till Benzelius i november 171 o: »Om
jag vågade säga min mening, skulle icke
olikt synas, att jorden förut varit en sol,
och sedan efter många 100,000 år
arbetat sig till det hon är». Och i ett
senare bref heter det: »Det synes af
alla omständigheter, att jorden och
planeterna haft sitt ursprung på det sättet,
att de först passerat för solar, men efter
långliga tider insupit så mycken materia
fixa af andra förgångna planeter, att
en skorpa satt sig därutomkring,
hvaröfver först väder och sedan vatten har
begynt öka sig.» I Polhems kosmologi
spelade, liksom i Swedenborgs, rörelsen
en stor roll, och den förre har tidigare
än den senare framställt partiklarna eller
lifandarna, som han kallade dem, som
runda.
Polhems moderna uppfattning af
världsalltets tillkomst stred ju tvärt emot den
traditionella, sådan som den framställes
i Moses första bok och hvilken ingen
då vågade betvifla. Men liksom Newton
trodde Polhem på en personlig Gud,
som i skapelsen uppenbarat sig för
människorna. Skapelsehistorien enligt den
bibliska berättelsen vore endast en
liknelse, men borde dock »hållas i sitt
goda värde såsom en trosartikel»,
emedan den för folket vore sä lättfattlig.
»Fördenskull», säger han i ett bref till
Benzelius, »är bäst predika för bönder,
det Gud har öron och ögon, hvarmed
han hör och ser deras onda lefverne,
samt helvetet brinnande med svafvel,
därmed han straffar, ty himmelriket
bekymra de sig mindre om». En sådan
fördomsfri uppfattning torde icke hafva
behagat den ortodoxe Benzelius.
Polhem var också medveten om, att hans
satser, om de offentligen förkunnats,
skulle bestraffats som groft kätteri. Han
ber därför Benzelius, att »dessa och mera
dylika discurser ej må gå ut på svenska
ibland enfaldigt folk, fast Guds väsende
är oss fördoldt i mycket mera».
Som ett organ för det omnämnda
collegium curiosorum kan man betrakta
den af Swedenborg 1716—18 utgifna
Daedalus hyperboreus, vår första
vetenskapliga tidskrift. i denna finnas
offent-liggjorda flera smärre uppsatser i
Polhems namn, hvilka emellertid bearbetats
till en för tidskriften passande form af
utgifvaren. Polhem hade dock många
år förut föreslagit Benzelius att publicera
skrifter utaf de vetgirigas gille. Men
då det säkerligen icke skulle löna sig
att sammanföra dem i ett större verk,
skulle man låta ett eller ett halft ark åt
gången medfölja »Ordinaire
Stockholmi-ske post-tidender», den tidens Post- och
inrikestidningar, som utkommo en gång
i veckan. Dessa bihang — på svenska
— skulle dock utgå i sällskapets namn
för att vinna mera anseende, men
Polhem lofvade att för en lång tid framåt
lämna allt material som behöfdes. Denna
plan liksom andra liknande blef dock
aldrig realiserad, troligen på grund att
ingen ville bestå de behöfliga penningarna,
allra minst Polhem själf.
Af Polhems vetenskapliga arbeten äro
endast ett fåtal tryckta. Några finnas
uti »Acta literaria Sueciæ», den af
so-cietas literaria eller bokvettsgillet utgifna
publikationen. Detta sällskap utgjorde
en fortsättning på collegium curiosorum,
och där blef Polhem en så godt som
själfskrifven medlem. Uti den 1739
stiftade Vetenskapsakademien blef han den
femte i ordningen af de invalda
medlemmarna. I de sju första banden af
dess handlingar ingå ett 20-tal mindre
uppsatser af Polhem, behandlande
meka-niskt-teknologiska eller
praktiskt-ekono-miska ämnen. Dessutom finnas i
själfständigt tryck utgifna några arbeten af
hans hand, de flesta med
nationalekonomiskt innehåll. Men den allra största
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
