- Project Runeberg -  Ord och Bild / Tjugonde årgången. 1911 /
642

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - En mondän tidningsredaktör. Af Carl G. Laurin. Med 2 bilder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

642

CARL G. LAURIN

Liksom den berömde doktor Veron i
sitt omfångsrika arbete Les mémoires
d’un bourgéois de Paris skildrade tiden
1815— 1850, också han ledare af en stor
tidning, Le Constitutionen så ger Arthur
Meyer, redaktör för Gaulois, en bild af
»Hvad hans ögon sett» under perioden
1870—1911. Det finnes många sorter
naivitet, barnets och den unga flickans
äro kanske de älskligaste, men äfven en
judisk tidningsredaktör i Paris kan ha
en sorts omedveten charme bevarad intakt
äfven efter 40 års vistelse på för
oskulden så pass pröfvande ställen som
valmöteslokaler, natt restauranter,
fondmäklarekontor och ej minst
tidningsredaktioner.

När fader Abraham Meyer, sedan han
med påse pä ryggen traskat genom
Frankrike, skickade ut sin lockige Arthur i
världen, anade han väl knappast, att
denne 1911 skulle tillhöra det »tout
Paris», dit sannerligen blott ett fåtal af
konseljpresidenterna ha räknats, och att
hans lille svartögde gosse skulle bli en
om också måttfull antisemit och dedicera
sina memoarer åt sin maka, född m:lle
de Turenne, ett sådant där namn som
gör att man instinktivt bockar sig i
Frankrike.

Meyer har i två små historier
förklarat orsaken till sin framgång. Som
liten pojke fick han en gång, berättar
han, se en herre, som visade honom en
persika fäst vid ett metspö. Arthur skulle
försöka fånga persikan med munnen. An
fick den lille sträcka sig på tå efter
frukten än krafla efter den i rännstenen, men
slutligen lyckades han dock få ett
duktigt bett i den något nedsnaskade
persikan. Detta blef en symbol af hela
hans lif.

Under slutet af andra kejsardömet var
Bignonrestauranten på modet. Meyer
brukade där intaga sina frukostar. Han
fick mycket litet för sina pengar, och af

sparsamhetsskäl inskränkte han sig att
till maten dricka endast vatten,
uppblandadt med ett glas af den billigaste
konjaken. Han betvang sin ungdomliga
aptit, han hade ju kunnat äta en
grundligare frukost på ett billigare ställe, men
han hade spekulerat ut, att han hos.
Bignon så småningom skulle blifva
tilltalad af några fina och inflytelserika
herrar, som brukade frukostera där, och
hoppades att han kanske slutligen skulle
bli ombedd att sitta ned hos dem. Han
hade ej räknat fel, och lyckades
verkligen bättre än de flesta att genom
smidig ihärdighet, än krypande, än knuffande,
komma fram till lifvets dukade bord.

Bland Meyers första politiska minner»
är den 4 sept. 1870, en af de vidrigaste
folkrörelser i historien, då midt under
brinnande krig, under stoj och gyckel
andra kejsardömet störtades. En
republikan, som höll tal till massan från
trappstegen vid Corps législatif, slog
Arthur på axeln med orden: »Unge man,
se här hur en förhatlig regering störtar
samman».

I fyrtiett år, räknadt efter denna dag,
har Meyer sedan längtat efter att den
af honom afskydda republiken också
skulle ramla, men hur den vacklade,
hvilka dumheter och brott den än begick,
så stod den i alla fall. I andra länder
skyller man på regeringen, i Frankrike
skyller man också på regeringsformen.
Hade Filip VIII suttit på Frankrikes tron,
hade Panama, Dreyfusprocessen,
barnlösheten och den tilltagande osedligheten
berott på en »genomrutten monarki»,
och den republik, som Forain tecknade
som ett tvetydigt, simpelt 40-ärs
fruntimmer och försåg med underskriften
»hvad hon var vacker under kejsardömet!»
skulle, i händelse af att monarkien
återinförts, ånyo fått sin stränga, men sköna
och rena profil under den frygiska mössan.

Den gamle, mer än tvetydige tid-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:51:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1911/0722.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free