- Project Runeberg -  Ord och bild / Tjuguförsta årgången. 1912 /
3

(1903-1912)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Comments? |   

Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PRINS EUGEN SOM STOCKHOLMSNATURENS SKILDRARE 3

TRÄDGÅRDSTERRASSEN Å VALDEMARSUDDE.

konstnärens arbeten, kan man följa hans
utveckling de första femton åren efter
hans konstnärliga myndighetsförklaring.
Det är en sak som faller i ögonen
när man bläddrar i denna förtjusande
bok: den absoluta frånvaron, i dess första
del, icke blott af människan, men
öfverhufvud af människoverk i dessa
landskap, som den furstlige konstnären
målar från hufvudstadens omgifning. leke
så som skulle man inte där finna
byggnader — det första bladet visar oss
Stockholms slott, Nicodemus Tessins
oförlikneliga skapelse, sofvande i
sommarnatten. Men med sina gigantiska
proportioner reser det sig på sin ö, inte
som en människoboning, utan som ett
gömsle för öfvernaturliga väsen, i släkt
med dem, som befolka skogens klyftor
och snår. Och »Det gamla slottet», den
intensivt kända målningen från Sundby-

holm, talar med sin affallna rappning
och sina stängda luckor blott om glömska
och förgängelse.

Vi ana att det är ett behof af att
vara helt ensam med sig själf som har
bestämt konstnärens motiv-val. Men det
är något mer än detta vi kunna läsa
ut ur de fasta och mjuka penseldragen.
Det är samma känsla för
människoverkets förgänglighet bredvid den eviga
naturen som skapade det Poussinska
ruinlandskapet, hur vidt skilda för öfrigt de
förutsättningar voro som formade dessa
båda konstnärstemperament och hur olika
deras uttrycksmedel än äro. Vördnaden
för de gamla kulturminnesmärkena
yttrar sig i den kärlek med hvilken
penseln återger rynkor och fläckar i de
väderbitna murarna. Men de stå ej för
konstnären som själfständiga, tillfälligt i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Oct 8 02:18:11 2006 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1912/0017.html

Valid HTML 4.0!