Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Carl Milles. Af Joh. Conrad Köper. Öfversättning från författarens manuskript
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CARL MILLES 145
stället till Munchen, där arkitekturen och
därmed också arkitekturplastiken upplefde
en ny renässans. Skillnaden mellan de
båda städernas sträfvan var himmelsvid.
I Munchen fördömdes det som berömdes
i Paris, och i Paris hade ingen förståelse
funnits för sträfvandena i Munchen, när
man där ens bekymrat sig om dem.
Ändamålsenligheten och det exakta
greppet med verktyget voro i Munchen
principer som allt underordnades. Den klara
konstruktionen i sin ohöljda logik
prisades här som det moderna
skönhetsidealet, och den dekorativa utsmyckningen
hade blott att stadfästa denna sats. Det
första budet för utsmyckningen var att
obevekligt underordna sig arkitekturen,
som i sitt själfförhärligande tvingade allt
fritt skapande inom sin ram. Till
miin-chengrundsatserna hörde också
framhäfvande af materialet, hvilket hyllades
såsom sådant. — I Paris tjänade
dekorationerna ett annat ändamål: där skulle
de bryta sig ut ur den regelrätta
konstruktionen, upphäfva tyngden och
förläna själ åt byggnadsstommen. Som
förebilder tänkte man sig sådana där
gamla murgrönsbeväxta hus med
svällande blomsterprakt i alla fönster.
De nya intryck Milles fick i Munchen
lämnade honom visst icke oberörd. Han
var dock ej den som genast kunde kasta
sig i armarna på den nya riktningen, i
synnerhet som dess absoluta saklighet
stod i strid mot de sidor af hans natur,
som längtade efter romantik. För öfrigt
hindrade honom föreskrifterna från
Stockholm att helt enkelt låna från den nya
konsten. Det sköna i denna stränga
logik undgick honom dock icke. Han
kände den kärna af sanning den innehöll
och dröjde ej att söka tillägna sig den.
Att forma ut ur blocket hade Milles
lärt redan af sin moderne parismästare,
Rodin. Därvid hade det varit naturliga
block, hvilkas egenart lockat konstnären.
Ord och Bild, 2i:a årg.
BJÖRNGRUPP I GRANIT.
I Munchen var blocket den huggna
fyrkanten, byggnadsstenen, som bildade
grundelementet för den dekorativa
plastiken såväl som för arkitekturen och
härifrån vann utbredning som normalform
äfven vid det fria skapandet.
Hand i hand med nämnda nya
grundriktning gick i Munchen en annan, som
hade sin rot i den inhemska traditionen,
nämligen en sträfvan efter yppighet, ett
betonande af formen och en glädje
öfver formen. Barockens alster tjänade
därvid som förebilder. Så lärde Milles
i Munchen för det andra att riktigt
fatta skillnaden mellan mager och fyllig
skulptur, en skillnad som han nog hade
anat i Paris, men icke hade förmått att
göra sig reda för. Denna nya insikt kom
i synnerhet hans arbeten för dramatiska
teatern till godo och främst
kolonnskaftens putti.
Tillkomna som de äro liksom under
ett rus af fulla svällande former, utgöra
de på visst sätt ett vittnesbörd om konst-
10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
