Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Några anteckningar om aztekernas ruiner i Mexico. Af C. A. C. Lewenhaupt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204
C. A. C. LEWENHAUPT
DEN AZTEKISKE GUDEN CHAC-MOOL. I Nationalmuseet i Mexico.
grepp om deras forna storlek eller
utseende, hvarjämte sannolikt de vanliga
boningshusen varit uppförda af trä, så
att af dem nu intet återstår. Men det
finnes nog i alla fall för att väcka vår
förundran och häpnad.
Man ser landsvägar så väl stensatta
som våra bästa gator, egendomliga
konstgjorda sjöar, hvilkas botten m murats af
flata stenflisor och cement, »teocallis»,
eller pyramider, murar, salar och väggar,
täckta af utomordentligt skickligt utförda
figurer eller mönster. Särskildt fäster
man sig vid mosaik-relieferna, vida olika
vanliga mosaiker, inlagda som de äro
på murarnas ytor, vid hvilka de blifvit
fästade på något för oss okändt sätt.
Särskildt tilltalande äro ruinerna i
Mitla med sina trappor, underjordiska
rum, grofva porfyrpelare och
egendomliga arabesker. Tilläggas bör att
rummens förläggning i palatset har en
slående likhet med hvad ruinerna i Öfre
Egypten framvisa.
Pyramiderna påminna äfven de om
Egyptens, ehuru de afvika i flere
afseenden. Byggda af basaltblock äro de
proportionsvis breda vid basen, jämfördt
med höjden — så t. ex. är solens
pyramid vid Teotihuacan 60 m. hög med
227 m. sida vid foten — hvarjämte de
äro uppförda i terrasser. Om de afsetts
till grafvar är okändt, däremot vet man,
att på deras topp alltid stått små
tempel med bilder af solen, månen eller
någon annan gudom i människogestalt,
rikt prydd med guld och ädelstenar.
I hufvudstadens museum ha samlats
en del bildstoder af gudar, främst då den
fjäderprydde ormen, försedd med
män-niskohufvud, af kvarnar, nästan alldeles
lika dem man gräft fram i Pompeji, den
egendomliga s. k. kalenderstenen samt
den offersten, där enligt uppgift öfver
sextiotusen människor offrats af prästerna
åt gudomen. Offret tillgick så att fyra
präster höllo de olyckliga — bland dessa
voro ett hundra unga jungfrur om året
— under det att en femte med en skarp
knif af det glasartade slagget från vul-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
