Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Vreta kloster. Af B. O. Aurelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VRETA KLOSTER
259
VRETA KLOSTERS KYRKA, SÖDRA FASADEN.
Fot. S. Curman.
ka dock skulle lyda under abbedissan;
för rättssaker svarade en prokurator.
Reformationen gjorde ett starkt
afbräck för denna orden, liksom för de flesta
katolska kongregationer. Och äfven inom
romersk katolska länder kunde förödande
stormar gå öfver enskilda kloster,
hvarom icke minst det ryktbara
nunneklost-tet Port Royal nära Paris, förbundet med
bröderna Arnauld och Pascal, bär
vittne. En hufvudort för den jansenistiska
rörelsen i Frankrike, lades det i aska år
1710. — För ett tiotal år sedan
uppgick antalet nunnekloster till omkr. 80
med c. 1400 nunnor och 500
leksystrar.
Hit till vårt fädernesland kommo
ci-stercienserna vid midten af 11 oo-talet
under Sverker I:s regeringstid. Biskop Gisel
i Linköping torde hos östgötakonungen
ha väckt intresse för denna orden.
Munkar från Clairvaux grundlade
Alvastra kloster vid foten af Omberg år 1143.
Året därpå inviges Nydala i Småland
och icke mycket senare Varnhem i Väs-
tergötland. Vreta nunnekloster grundas
1162, ungefär samtidigt som Viby nära
Sigtuna. Från de närmaste åren ha vi
att anteckna Roma på Gotland samt
nunneklostren Gudhem i Västergötland,
Askaby (måhända en koloni från Vreta)
ett par mil från Linköping, Riseberga i
Närke och Byarum i Småland, sedermera
flyttadt till Sko. Under förra hälften
af 1200-talet tillkomma ytterligare
tvenne nunnekloster: Vårfruberga på Fogdön
i Södermanlands län samt Solberga
utanför Visby. Denna orden företer alltså,
ej minst dess kvinnliga gren, en rik
blomstring i Sverige och torde genom sitt
intresse för vetenskapliga studier och
kroppsligt arbete ha brutit mark och
funnit rika fält för en väl afvägd
kulturverksamhet.
Enligt flera krönikor grundlades
Vreta af konung Karl Sverkersson, som med
tiden torde hafva blifvit regent öfver
både svear och götar och härskat till 1167,,
då han blef öfverfallen af Erik
Jerdvärds-sons son Knut i sin borg på Visingö.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
