- Project Runeberg -  Ord och Bild / Tjuguförsta årgången. 1912 /
308

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Hellas’ olympiska spel. Af Erik Hedén

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

3o8 ERIK HEDÉN

Först ett ord om källorna till vår
kunskap om Olympia och dess spel. Den
antika hufvudkällan är 5:e och 6:e boken
af Pausanias’ skildring öfver Grekland.
Denna åtnjuter rykte att vara lika
oumbärlig som opålitlig. Pausanias, en grek
från Mindre Asien, hvilken i slutet af i
ootalet e. Kr. genomreste Hellas och
antecknade allt hvad han såg, var visserligen
besjälad af ärligt nit för landets stora
minnen. Men han hade ej makt att få fram
sanningen ur de främlingsförares
berättelser, hvilka välvilligt togo hand om honom,
men hos hvilka den helleniska gåfvan att
sätta hop historier var ojämförligt vida
mer utvecklad än det helleniska
sannings-sökandet. Bland nyare allmänfattliga verk
må främst nämnas Olympia af Adolf
Boet-TICHER, en tysk lärd som själf deltog i
ut-gräfningsarbetet. Hans uppfattning är
tro-hjärtadt tysk — han försvarar t. ex. i
förbigående den tyska mensuren — men dock
eller kanske delvis just därför
vetenskapligt kritisk. Hans grundliga lärdom
förenar sig med en klar, gammaldags ideell
stil. Den modernaste boken i ämnet är
Greek Athletic Sports and Festivals af
Norman Gardiner, ett fängslande arbete,
rikt på själfständiga synpunkter och högst
sakkunnigt om både antik och modern
sport. På svenska finnes en rätt utförlig
framställning öfver Olympia och de
olympiska spelen af rektor JULIUS CENTERWALL.*

Olympia ligger i Elis, Peloponnesos’
nordvästligaste landskap, hvilket i motsats
mot nästan alla Hellas’ öfriga landsdelar
till stor del är ett bördigt slättland.
Landskapet sönderfaller i två delar. I den norra,
största och minst bergiga låg
hufvudstaden, hvilken liksom landskapet hette
Elis. Den södra eller rättare den södra
delens norra hälft, som bär namnet Pisatis
efter den nära Olympia belägna, tidigt

* Gebers förlag, pris 3 kr.

försvunna staden Pisa, utgöres af floden
Alpheios’ dal; denna sträcker sig i
östvästlig riktning mellan rader af låga berg,
hvilka här som eljes bära det grekiska
landskapets ädla linjer. Alpheios är
Peloponnesos’ största flod och åtnjöt som
sådan gudomlig dyrkan. Den kommer
från Arkadiens berg, hvilkas alptoppar
skönjas från Olympia längst i öster. Dess
förnämsta källsjö, Pheneos-sjön i nordöstra
Arkadien, har endast ett underjordiskt
utlopp genom en af de kalkklippor som
öfverallt instänga den. Ibland är denna
kanal stoppad för kortare eller längre tid, och
när då vattnet till sist bryter sig igenom,
svämmar Alpheios i flera månader
våldsamt öfver bräddarne, ryckande med sig
stora remsor af strandbankarne, men ock
aflämnande väldiga massor af siam.
Omkring två mil från kusten upptar Alpheios
från norr den muntra bergbäcken Kladeos,
»plaskaren». I den räta vinkeln mellan
dessa båda strömmar ligger Olympia.

Från norr begränsas festplatsen af en
framskjutande, ensamliggande bergkulle,
Kronos’ berg, hvilkets sluttning i allt
mjukare ’ fall sträcker sig långt ned mot
Alpheios’ högflodsbädd. F. n. glest
träd-beväxt, var detta berg liksom alla de
omgifvande i forntiden täckt af en ståtlig
skog. Förhärskande var antagligen då
liksom nu ett tallträd, men därjämte reste
sig då öfverallt, på berg och slätt,
löf-trädslundar, bildade än af vild oliv, än
af palmer, plataner eller hvitpopplar.
Marken lyser, när den heta sommaren är
öfver, af söderns färgstarka blomrikedom,
af krokus, anemoner, ranunkler och
svärdsliljor. Klimatet är Hellas’ vanliga:
hälften af årets dagar fullständigt, flertalet af
de återstående nästan molnfria. På
sommaren faller nästan aldrig regn, men så
nedstörta också under hösten regnbyarne
desto våldsammare.

Olympia var icke någon stad. Det
var en festplats, under en vecka hvart

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:52:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1912/0344.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free