Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Hellas’ olympiska spel. Af Erik Hedén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HELLAS’ OLYMPISKA SPEL
309
Filippeion. Heraion. Herodes’ exedra. Pelopion. Metroon. Skattkamrarna. Zeustemplet.
REKONSTRUKTION AF OLYMPIAS ALTIS.
Västra porten.
fjärde år öfverhöljd af folk, under
månaderna som föregingo festen folkrik nog,
eljes blott bebodd af dem som hade
tillsynen öfver byggnader och skatter samt
af mer tillfälliga resande. Ett ovanligt
talrikt vägnät sträckte sig därifrån åt olika
håll, åt skilda trakter af Peloponnesos.
Till Elis’ hufvudstad ledde två vägar, en
rakt öfver bergen, en annan längs
Al-pheios till kusten och sedan nära denna i
nordlig riktning; den senare nämndes »den
heliga vägen».
Den egentliga festplatsen låg mellan
Kronosberget och Alpheios (utan att dock
nå ända till stranden) och utgjorde
åtminstone i senare tid en något oregelbunden
fyrkant, hvilkens södra och än mer västra
gränslinje dragits snedt. Den mätte 200
meter i väst-östlig och 175 i nord-sydlig
riktning. Dess namn var Altis,
hvilket betyder lund. Dess kulturella
medelpunkt utgjordes sedan omkr. 450 f. Kr. af
det stora Zeustemplet.
Från en grundval, på alla sidor höjande
sig i tre afsatser — alltför höga för att
man skulle kunna stiga uppför dem —
reste sig detta, utåt omgifvet af en hall
med doriska pelare, sex på kortsidan och
13 på långsidorna, hvilket ansågs gifva
den skönaste proportionen. Frisen var
enligt den doriska stilens kraf indelad i
triglyfer — d. v. s. svagt utskjutande delar
med ingräfda lodräta rännor — samt
me-toper, rent plana partier. Innanför denna
hall, hvilken uppbar taket, reste sig den
egentliga tempelbyggnaden. At öster, där
ingången var och där en särskild
trapp-byggnad var anbragt, öppnade sig
förrummet (pronaos) med två pelare mellan
de framskjutande väggarne; åt öster
öppnade sig bakrummet (opisthodomos) på
samma sätt. Mellan dem låg det
viktigaste tempelrummet, cellan, indelad i
tre skepp medels nya pelarrader; där stod
gudens bild.
Liksom alla grekiska tempel var äfven
detta måladt, i starka färger, lämpade för
söderns starka sol. Pelare och väggar
synas ha varit hållna i lätt rödt, triglyferna
i blått. Metoperna på utsidan buro
antagligen målningar, hvilka själfklart nu äro
utplånade. Men de 12 metoper som sutto
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
