- Project Runeberg -  Ord och Bild / Tjuguförsta årgången. 1912 /
315

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Hellas’ olympiska spel. Af Erik Hedén

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HELLAS’ OLYMPISKA SPEL . 315

lingsspel, hvilka omtalas i grekiska
källor, spelen vid Patroklos’
begrafning hos Homeros, gälla en död.
Äfven eljes synas täflingar ha hållits
till de dödas ära. Vi ha ju ock i
Olympia dels i Pelopion, dels i
He-roshelgedomen väster om Theokoleon
helt säkert gamla platser, där man
dyrkade förgudade döde, heroer.
Man har trott att kampspelen voro
förmildrade minnen af blodiga
människooffer till de aflidne. Men det
är väl ej alldeles uteslutet att de
därjämte kunna ha uppstått ur glada
fester, äldst kanske skördefester. De
döde sammanhängde ju nära med
en särskild art gudar, de chthoniska,
jordgudarne, dessa gamla, ofta
kvinnliga gudomligheter som skänkte
fruktbarhet eller missväxt och därför
särskildt dyrkades och fruktades af
bondfolket. Sådana ha vi ock spår af i
Olympia. Jordens personifikation, Ge
eller Gaia, hade där ett altare och
ett gammalt, senare upphördt orakel.
Den stora »jordmodern» Demeters
prästinna fick ensam af alla kvinnor
åskåda täflingarna och det från en
äreplats i Stadion. Hera var troligen
ock en jordgudinna och, som redan
nämnts, var hennes tempel äldre än
Zeus’. Vidare var Kronoskullen ägnad
åt Zeus’ far Kronos och Metroon åt Zeus’
mor, Rheia. Dessa gudar, hvilka alltså
af hellenerna tillskrefvos en äldre
gudageneration, ha troligen kommit till
Olympia frän Kreta.

Därifrån kom ock, märkligt nog,
täf-lingarnas mytiske stiftare, den hellenska
sagans främste atlet, Herakles. I de
olympiska spelens ursprungslegend
uppträder han i en så främmande omgifning,
att Pausanias tror honom vara en annan
Herakles än den i hjältesagan berömde.
Men saken är att vi här troligen ha att
göra med Herakles som gud. Som så-

PAIONIOS’ NIKE.

dan var han äldre och helt annorlunda
till sitt väsen än som sagohjälte.

Den landskapsdel, hvari Olympia låg,
hade visst icke alltid lydt under Elis.
Det kräfdes många och långa krig innan
denna stat fick makt däröfver och
därmed öfver spelen. Föreställningen att
Elis för spelens skull gällde som en
neutral stat är ogrundad. En krigsstyrka
därifrån hade t. ex. deltagit i
perserkriget, och att den kom för sent till
slaget vid Plataiai var i hvarje fall ej tecken
på någon helig fred. Längre fram ägde t.
o. m. ett slag rum på själfva Altis, och när
Heratemplet flera århundraden senare
upprustades, lär man mellan dess yttre och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:52:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1912/0351.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free