- Project Runeberg -  Ord och Bild / Tjuguförsta årgången. 1912 /
355

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Jean Jacques Rousseau. Till hans tvåhundraårsdag. Af John Landquist

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

JEAN JACQUES ROUSSEAU 355

J. J. ROUSSEAU I ARMENISK DRÄKT. PASTELL AF MAURICE QUENTIN DE LA TOUR.

nom på ett konstnärligt färdigt stadium
i hela den intellektuella klarhetens glans.
Hos Rousseau, såsom han berättar om
sina verks tillblifvelse, rör sig intuitionen
i en psykologiskt mera gripbar form.
Själf har han aldrig gjort någon affär
af intuitionens begrepp — den hade
heller ännu icke blifvit uppmärksammad
inom psykologien på hans tid, ja han
har väl knappast ens anat denna
förmågas tillvaro. Men desto
förutsättningslösare blott har han skildrat dess
symptom och dess utvecklingsprocess.
Rousseau kallade och förnam intuitionen som
känsla. Det intuitiva begreppets
kon-solidation ur hvad som synes vara blott
en vag känsla har han också klarare än
någon iakttagit på sig själf. Han
beskrifver hur han älskade att drömma

utan tankar, utan mål — framför sjöarna
i Alperna, i Les Charmettes skogar, i
Montmorencys parker, på själfva vagnen
som skyndsamt förde den landsflyktige
bort till gränsen från Paris, där han
förklarats i akt. Han försjönk i ett
tillstånd af exstatisk stillhet eller upprörd
hänförelse, men ur denna formlösa,
gränslösa dröm utformade sig omedelbart eller
kanske långt därefter gestalter och
tankar, nya främmande tankar som han
under sömnlösa nätter sedan ofta med
mycken möda satte i ord af sin
magnifika, likt stora böljeslag tonande
vältalighet. Känslan var honom alltid
nära men ordet nästan alltid långt
borta — han hade en lång väg dit.
Och han berättar ofta om själfva sin
tankes tröghet, om hur svårt han hade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:52:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1912/0397.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free