Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Jean Jacques Rousseau. Till hans tvåhundraårsdag. Af John Landquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JEAN JACQUES ROUSSEAU 357
stå som ett ännu gåtfullare x än
vid deras början, och som man
aldrig får lämna ur sikte vid den
genetiska skildringen af hans
utveckling. Fasthåller man detta
inre sammanhang, denna
personlighetens skapande originalitet, så
framträda i Rousseaus verk hans lif
och öden som nyanser, som
minnenas afskuggningar; ofta synas de
blott som tillfälliga anledningar
(causæ occasionales) till hans
individualitets växande och utbrott.
Man har velat ådagalägga att
Rousseaus födelseort, det af
Calvins ande och lagar styrda
Geneve, satt djupa märken i
Rousseaus utveckling. Dock kan här
icke vara tal om någon afgörande
omedelbar påverkan, ty Rousseau
öfvergaf alltför tidigt sin
fädernestad, för att egenarten i dess
kultur vid den tiden skulle hafva
gått upp för honom eller han
öfverhufvud skulle ha kunnat
skänka den någon uppmärksamhet. Men
väl spelade den sedermera en stor roli
för hans erinring och reflektion.
Rousseau härstammade på
fädernesidan från en fransk protestantisk släkt
som i midten på 1500-talet invandrat
för religion s förföljelsernas skull från Paris
till Geneve. Hans far, Isaac Rousseau, var
urmakare liksom de flesta af hans
förfäder. Han synes hafva varit af ett
oroligt och häftigt lynne, som icke
alltid förmått hålla sig inom staden
Geneves trånga begränsning af sina
medborgares handlingsfrihet. En tid efter sitt
giftermål hade han, vare sig af begär att
se främmande länder eller af
ekonomiska motiv, begifvit sig till
Konstantinopel och uppehållit sig där som urmakare
i seraljen. Efter hans återkomst föddes
Jean Jacques; han kostade sin mor lif-
J. J. ROUSSEAU. PASTELL AF MAURICE QUENTIN
DE LA TOUR.
vet. Jean Jacques var faderns
älsklingsbarn — en äldre son, Francois, begaf
sig tidigt bort från fädernestaden och
hördes sedermera aldrig af. Jean Jacques
var ett inbillningsrikt och brådmoget
barn, och hans fantastiska böjelser
väcktes och understöddes af fadern. Denne
brukade efter dagens arbete innesluta
sig med sonen och läsa gemensamt den
tidens herde- och äfventyrsromaner; det
hände att de ej af bröto sig förrän
dagen ljusnade och svalorna kretsade
utanför fönstret: jag är ett större barn än
du, sade fadern skamsen och slog igen
boken. Men det var äfven solidare
lektyr som fanns i hans bibliotek;
Rousseau gjorde redan som gosse
bekantskap med Plutarks Berömda mäns lif,
som han aldrig skulle glömma och som
först väckte hans beundran för antikens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
