- Project Runeberg -  Ord och Bild / Tjuguförsta årgången. 1912 /
409

(1892-1939)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

M. och M:me De STAEL

409

niskorna. Hon brottades med sina
lidelser — föll, reste sig, föll på nytt, alltid
snärjd af hoppet att ha mött kärleken
sådan hon drömde den, kärleken som
en »hjärtats hymn». Den, som inför en
sådan människa talar om hennes »amant
för tillfället», har icke hört ödesbruset
kring hennes gestalt. Han har icke
fattat detta kvinnohjärtas hopplösa kamp
för ro och renhet.

Madame de Stael, som syntes lefva
så mycket en dekors, såg den högsta
tillvarelseformen i ett hjärtetroget
äktenskapligt samlif, där hon kunnat finna den
starka och stödjande hand, som denna
»svaga och modiga» kvinna behöfde —
»un protecteur sublime, un guide fortet
doux». Hennes äktenskap med Stael
var för henne en bottenlös besvikelse.
Det blef, hvad Stael i främsta rummet
afsett, en serie ekonomiska transaktioner,
ehuru han ju hade hoppats att det skulle
lämnat en något större nettobehållning.
Att ingå på dessa förhållanden är icke
särdeles angenämt — men det är ju nu
en gång så, att Staéls äktenskapliga
hjärte-sorger voro af ekonomisk natur.

Historien börjar fullkomligt korrekt:
då giftermålet skulle ingås, begär Necker
att få veta Staéls skulder, denne uppger
ett visst belopp, Necker betalar hvarenda
sous. Stael hade emellertid råkat ut för
en vid dylika tillfällen icke ovanlig
lapsus memoriæ: han glömde att erkänna
en gammal ungkarlsskuld på 60,000
francs. Då Stael icke själf kunde betala
dessa, blef hans ställning mycket pinsam.
I några bref till sin vän Rosenstein far
han ut i de häftigaste förebråelser mot
sina svärföräldrar, därför att de icke vilja
betala denna skuld, hvarom de icke ha
någon aning! I september 1791 skrifver
han angående denna sak: »Det är
olyckligt att min hustrus släktingar icke vilja
hjälpa mig, men det vore en dårskap af
mig att bedja om den allra minsta sum-

ma.» Och en månad senare heter det:
»Om jag blott begärde 1,000 ecus af
min hustrus släktingar så skulle jag ej
endast icke få dem, utan jag skulle till på
köpet bli ovän med dem.» Och i samma
bref förklarar han det vara af största
vikt för honom att hans hustru och
hennes föräldrar ej få veta något om hans
ekonomiska bekymmer, ty då skulle han
i deras dispositioner ställas under
hustruns förmynderskap och förlora den
prestige, som han trodde sig äga inom
familjen. Situationen är alltså denna:
inför sin hustru och sina svärföräldrar
är han glad och sorglös för att icke
väcka deras misstankar, men bakom deras
rygg spottar han mot dem därför att de
inte vilja hjälpa honom. Denne man, som
hade sina svärföräldrar att tacka för sina
betalda skulder — de som voro kända —
och i sista hand också för sin
samhällsställning, och som enligt egen uppgift ej
kan försörja sin hustru med mindre
hennes föräldrar årligen tillskjuta 10 a 12,000
francs — denne man skrifver utan en
darrning på manschetten: »Utaf mina
svärföräldrar har jag intet understöd och
ej på något sätt den allra minsta
dé-dommagement.»

Stael kom emellertid i ännu större
svårigheter. För att underlätta
traktatsunderhandlingarna år 1795 hade han med
hertig Karls tillåtelse användt ioo?ooo
francs till mutor. Denna summa hade
Stael själf upplånat, och då hertigen
vägrade att betala måste han vända sig till
Necker (1798). Men då var det för sent.

Necker var emigrant, hans egendom
i Frankrike alltså konfiskerad. Madame
de Stael säger att han år 1796 blott
ägde Coppet och att hon själf hade kvar
två tredjedelar af sin hemgift, det öfriga
hade hufvudsakligen gått åt till hennes
mans skulder. Då härtill kom den
oerhörda prisstegringen och de alltjämt
osäkra egendomsförhållandena kan det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Mar 12 11:25:31 2014 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1912/0455.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free