Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Nils Kreuger. En svensk landskapsmålare. Af Carl G. Laurin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
426
CARL G. LAURIN
LIGGANDE KOR. MOTIV FRÅN ÖLAND. OLJEMÅLNING. 19OI.
i längden ynglingen, och på hösten 1881
reste Kreuger till Paris, där han besökte
Colarossis bekanta atelier. Hemma hade
han hört, att historiemålningen vore det
högsta — man höll fortfarande på »höga»
ämnen —, och Kreuger hade, det visa redan
hans tidigaste skisser, ett utprägladt sinne
för historisk äkthet. Det var kanske just
därför han ej fick någon smak för denna
historiens maskerad.
Arten af den storhet och det allvar,
han sökte, kännetecknas af hans
älsklingsförfattare och konstnärer, hvilka voro
Dickens, Zola och Millet, dock äfven en
Ca-zin’s musikaliskt drömmande landskap och
en Courbet’s mustiga behandling af
oljefärgen väckte hans intresse, om man också
ej kan tala om en direkt påverkan. I det
1880-talets Paris, där han vistades —han
bodde på vänstra Seinestranden nära Le
marché aux chevaux — var det egentligen
det pittoreska i arbetsåkdonen med de höga
hjulen och de väldiga hvita hästarna,
flåsande i den disiga morgonluften, som väck-
te hans intresse. Degas gjorde sina
utmärkta konstverk vid Auteuils
kapplöpningsbanor. Kreuger målade hästarna i
arbetets allvar, det hela omsvept och
upplöst i de drömlika morgon- och
aftondimmorna, som lyriska realister, Whistler,
Cazin och den tidens Kreuger älskade.
Den första tafla han fick utställd på
salongen, det var 1883, kallades Vägen
till stenbrottet. Den föreställde en
kvarnsten på en vagn dragen af hvita hästar.
Året därpå sålde Kreuger till Pontus
Furstenberg, den framsynte och för den nya
konsten lifligt intresserade
Göteborgsmecenaten, målningen »Vårplöjning». Det
var både den litterära och den
konstnärliga realismens tid, då Strindberg öppnade
jag hade så när sagt både ögon och näsa
för jordens alla växter och jordens alla
dofter. Kreuger förstod och målade
skönheten i denna mer påtagliga verklighet.
År 1885 var det oroliga och
betydelsefulla året i modernt svenskt konstlif. I
början af 1880-talet hade flera af de mest
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
