Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Nils Kreuger. En svensk landskapsmålare. Af Carl G. Laurin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
428 CARL G. LAURIN
KLIPPOR OCH FÅR. MOTIV FRÄN HALLAND. 1909.
tation, så mycket mera som denna
egenskap både i litteraturen och konsten
omkring 1900 hörde så att säga till modet,
men ingen kan vara mera fri från
tillgjordhet än den i konst och lif lika
flärd-löse och vederhäftige Nils Kreuger. Det
är egentligen på sina små pannåer Kreuger
använder sig af prickmaneret, men sedan
1907 har en ögonsjukdom hindrat honom
att fortsätta med de svarta strecken och
punkterna.
Kreuger, som sedan år 1896 varit
bosatt i Stockholm, har oftast tillbragt
sommaren på Öland och i det skånska
Båstad vid Hallands gräns. Det är nästan
uteslutande från dessa tre områden,
Halland, Öland och Stockholm, han hämtar
sina motiv.
Kreuger älskar de vida horisonterna,
hvilka nästan alldeles saknas i de
mellansvenska landskapen. Han är lika mycket
tecknare som kolorist. Själf betraktar han
sig som landskapsmålare och sätter gärna
in några djur, hästar, kor eller får, hvilkas
linjer sammansmälta med landskapet och,
hur realistiskt de än äro utförda, alltid
äro återgifna med den strängaste
monumentala stil. Det ligger något af episk
storhet öfver hans kor, hvilkas tyngd och
klumpighet aldrig skildrats så sant och,
kan man kanske tillägga, så vackert som
på Kreugers taflor. Fåren, som beta på
Alvaren — den öländska högplatån —
tränga ihop sig i de karakteristiska
flockarna, men det är helst hästarna Kreuger
målar, än spöklikt aftecknande sig i de
ljusa sommarlandskapen, än mot det
mörkblå hafvet i bländande solsken, då de vid
Ölands långgrunda strand vada ut i
vattnet. Han målar aldrig djurporträtt, han
uppfattar djuren och landskapen som en
totalitet och ger det hela ett så starkt
dekorativt drag, att man, hur små taflorna
än kunna vara, oftast skulle önska dem
infällda i väggen. Gärna använder han sig
af de riktigt stora måtten, och några af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
