Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Strindberg i Schweiz. Reminiscenser från sommaren 1884. Af Hélène Welinder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STRINDBERG I SCHWEIZ
467
»LA PETITE MAISON», DÄR STRINDBERG OCH HANS FAMILJ BODDE SOMMAREN 1884.
mitt inre tecknat af diktaren Strindberg:
fräck, cynisk, rå tänkte jag mig
författaren till de ofvannämnda böckerna, och
jag motsåg, som sagdt, detta
sammanträffande med föga glädje, på sin höjd
med en viss nyfikenhet.
Jag hade ej varit i Chexbres en timma,
förrän denna stillades. Min bror hade
brådtom att sammanföra mig med sina
nya vänner. Vi begåvo oss snart från
hans ungkarlshem till pensionatet, och
medan vi ännu stodo på terrassen och
förgäfves spejade efter dem, öppnades
den grönmålade port, som ledde ut till
gården, och det lilla skandinaviska
sällskapet tågade in. Jag såg en
kämpa-gestalt — f. d. sjökapten T., en genuin
norsk sjöbuss, — en mycket mörk och
ganska vacker dam — hans dotter Inga,
— en ljus, flickaktig skepnad — fru
Strindberg. Min bror presenterade och damerna
sade några förbindliga ord. Sist inträdde
en smärt herre i ljusgrå sommardräkt,
stråhatt och en portör öfver axeln.
»Monsieur Strindberg! — ma sceur!» — En
blixtsnabb, genomträngande blick ur de
blågrå ögonen, en blick som tycktes fråga:
»vän eller fiende?», och hans hand mötte
min i ett fast grepp.
I samma ögonblick upplöste sig alla
mina föreställningar om August
Strindberg som en morgondimma och jag greps
af ett ofantligt och, som det tycktes mig,
alldeles omotiveradt medlidande
Oförklarligt förekom det mig, ty upplifvad
af promenaden såg han hvarken dålig
eller ledsen ut. Ej heller visste jag
något om hans olyckliga barndom och
stormiga ungdomstid, jag visste ingenting
annat om honom än att han var
författare till en rad af obehagliga böcker.
Hvad var det då som framkallade detta
intryck? — I stället för den oblyga,
hänsynslösa människa jag tänkt mig stod
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
