Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Hos Thomas A. Edison och Nikola Tesla. Af Eira Hellberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HOS THOMAS A. EDISON OCH NIKOLA TESLA
591
kinderna brunno, ögonen sågo långt
bort. Han lade sin hand på skrifbordet
som om han signerat något.
»När jag nått så långt, då skola vi
taga brödet ur luften, tala genom
jordklotet till hvarandra, förflytta oss öfver
hela världen på minimal tid, ha
förbindelse med bebodda stjärnor —»
Och varda like Gudr»
Tesla nickade med en axelryckning.
»Filosofien skall tvingas att gå i nya
banor. Den måste ha till grund faktiska
förhållanden, sanningen om oss själfva,
vår fysiska tillvaro och världens. Jag är
uppfostrad i en religiös familj, men min
vetenskap har dock aldrig frestat mig att
ändra åsikter om Kristus. Han skall en
gång äfven inför den enfaldigaste stå
förklarad, med alla sina »under». Felix
le Dantec har varit mig en god vän,
men jag är djupt och fullt öfvertygad
om att vi i döden skola bevittna en
förvandlingens metamorfos, som vi
äfvenledes en dag skola förstå.
Hvarför hvad jag nu sagt icke redan
är världens praktiska egendom?
Det är först en revolution, som måste
gå varligt till väga. Man kan lätt skotta
ett litet dike, men det tager tid att gräfva
en Panamakanal.
Det är också en svårighet med
bristen på elektriskt kunnige. Det tager
åratal att få en person så skicklig, att
han kan praktiskt betjäna sig af makten.»
Ute pä Long Island, en stor ö
utanför New-York, reser sig Teslas verkstad
— ett skjul med ett väldigt torn. Det
var därifrån han försökte sina signaler
till Mars, som han måste upphöra med
af brist på pängar.
Tesla är passioneradt förtjust i
litteratur, i synnerhet poesi. Han känner
hundratals skalder utantill på både
engelska, tyska, franska och italienska.
Han reciterar sida efter sida, då han är
i den stämningen! Och han är känslig
som ett barn för allt vackert. En ton,
en blomma, en färgsammansättning får
honom andäktig. Han är icke heller utan
sina egenheter. Han berättar själf att
han räknar sina steg, när han går,
beräknar vikten af allt hvad han äter och
dricker, tycker om alla tal, som kunna
delas med tre, och är en fanatiker när
det gäller ordning. Sofver ytterligt litet.
Mr Tesla bor på Waldorf-Astoria
hotellet, där han sedan ett tiotal af år har
en mindre våning. Han tillbringar vårens
och sommarens aftnar på takterrassen —
en lyxplats bland exotisk grönska med
utsikt öfver hela New-York — på kvällen
ett glimmande enormt smycke med
Hudsonflodens mörka, dystra band omkring
sig.
Här sitter han trött af tankar och
arbete och stirrar ut. Någon gång låter
han hänföra sig till att tala om hvad han
tänker — med en eller annan vän —
som sökt upp honom. Med midt under
samtalet kan han — som Edison —
slockna och tyst sjunka tillbaka i stolen.
Då går vännen, ty då vet han, att
Tesla för den aftonen är omöjlig.
Tesla säger, när han räcker oss sin
hand till afsked:
»Hvad jag sagt och antydt är för
de flesta att anse som drömmerier. Men
det är det icke, det är fakta. Och
länderna skola en dag vakna och finna
sanningen midt ibland sig.»
Och han slog en gnista från en
elektricitetsmaskin, som stod bredvid bordet.
»Ge akt på den lilla gnistan. I den
är klotet jordens framtid.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
