Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Karl Warburg 1852—1912. Af Fredrik Vetterlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARL WARBURG
609
C. R. Nyblom.
L. Dietrichson.
Karl Warburg.
Gustaf Ljunggren.
H. Schiick.
Julius Lange.
SKANDINAVISKA UNIVERSITETSLÄRARE I ESTETIK, LITTERATUR- OCH
KONSTHISTORIA SAMLADE VID KONSTNÄRSMÖTET I GÖTEBORG 1891.
vis, och så torde det förblifva.
Litteraturforskarnas öde liknar i viss mån hans, som
byggde templet i Pæstum. Den enskildes
insats går till eftervärlden, men i nya
förbindelser, genom nya medier, och eftervärlden
förbinder den kanske icke ens alltid med
hans namn.
Hvad vidkommer Karl Warburg, ligga
oss hans insatser emellertid så nära, att
han tills vidare lär själf få svara för dem,
och ha varit så betydande, att hans namn
skall stå kvar i Sveriges lärdomshistoria.
Det var bl. a. boken om Dalin, i stort
sedt ny som lefnadsteckning och med den
första redogörelsen för innehållet i Argus.
Det var Änna Maria Lenngren, där källor
och förebilder till dikterna upptäckas och
litteraturhistoriens jämförande metod idkas
i ny utsträckning. Det var Lidnerboken
med dess teckning af människans nästan
sorglustiga ovederhäftighet och af skaldens
snille. Arbetet om medaljören Hedlinger
och den betydande och alldeles särskildt
intressanta skriften om Karl August
Ehrensvärd äro verk af konsthistorikern Warburg.
Ord och Bild, 2i;a årg.
Jag säger med flit så äfven apropos vår
snillrike och bizarre gustavianske teoretiker,
då det just är i sitt konst- och
tidshistoriska sammanhang som Warburg för första
gången satt in honom, hans sammanhang
nämligen icke blott med 1700-talets
neoan-tik utan med Montesquieu och andra. —
Warburgs omfattande skrift om sin döde
vän Viktor Rydberg ger, utom den lefvande
och gripande bilden af föremålet, en för
framtiden ovärderlig teckning af personer
och förhållanden under det långa skede,
som författarens förstahandskännedom har
omfattat. I någon mån gäller detta tillika
boken om hans ungdoms älsklingspoet
Snoilsky, som dock, helt naturligt, har mer att
säga om Snoilskys dikt än om hans lif. En
särskild plats i de Warburgska
monografierna intager det förut nämnda, betydande
arbetet om Richert. Professor Boethius
anmälde det 1905 i Historisk tidskrift (»ett
bidrag till liberalismens och
konservatismens historia under förra hälften af
1800-talet») och påpekade, hur det i Sverige
varit det första stora biografiska verk, som
39
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
