Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Svenska musikförhållanden under 1912. Af Andreas Hallén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
664
ANDREAS HÅLLEN
sig på uppförandet af sådana fordrande
klassiska körverk som Bachs Mattheus- och
Johannes-passioner och Juloratorium, Händels
»Messias», Haydns »Årstiderna» och
»Skapelsen», Brahms »Schicksalslied»,
Mendelssohns »Elias» och »Paulus» m. fi. Då
man betänker de stora svårigheterna redan
i hufvudstaden och Göteborg att samla
och sammanhålla ett körsällskap med
förenämnda syftemål, så äro sådana bemödanden
i smärre samhällen högst lofvärda och visa
stort sakintresse hos ledare och
medverkande.
Våra svenska musikförhållanden i
landsortens städer hafva ju också hitintills visat
en sorglös likgiltighet och efterblifvenhet i
jämförelse med de stora kulturlandens
mindre städer, och för den, som följt med
tonkonstens utveckling och uppsving i vårt
grannland Finland, blir den svenska
likgiltigheten för musiken som konst alltför
sorgligt märkbar. Det finska statsverket
har sedan år tillbaka lämnat årliga bidrag
för musiklifvets höjande, som utgjort 80,000
mark, och kommunerna hafva bidragit med
ungefär samma belopp. Statsbidraget lär
emellertid af politiska skäl hafva blifvit
indraget för i år.
I Tyskland, musiklandet par préférence,
har det musikaliska folkbildningsarbetet
mycket gamla anor, och där finnes knappast
någon än så liten stad, som icke äger en
af allmänna medel understödd stadsorkester.
T. ex. i en sådan liten residensstad som
Dessau finnes, förutom ett hof kapell för 50
man, en liten af staden understödd orkester
på 20 musiker. På senare åren har man
dessutom i de flesta af Tysklands större
städer bildat blandade körer med
uteslutande medlemmar ur arbetareklassen, hvilkas
numerär uppgår till inemot 400 personer,
och har man med dessa sångkrafter t. o. m.
uppfört Beethovens nionde symfoni (med
slutkören), Brahms requiem och flera andra
större och mycket fordrande körverk. Hvad
som i Tyskland mest bidragit till tonkonstens
höga ställning såsom oumbärlig kulturfaktor
är den stora omvårdnad man här alltid
ägnat åt kyrkomusiken. Berlins domkör,
Thomaskören i Leipzig, Kreuzkirches i
Dresden, domkyrkokörerna i Köln, Aachen
m. fl. städer äro ju mönsterkörer, och de
utförande utgöras endast af skolungdom och
studenter. Men äfven i städer med mycket
mindre invånareantal saknas aldrig körsång
vid gudstjänsten. Så t. ex. blef jag
högeligen öfverraskad att i den lilla staden
Rothenburg i norra Bayern få höra en
kyrkokör på omkring 40 damer och herrar
medverka a capella och utföra tvenne
motetter med verkligt fin nyansering och
konstnärligt föredrag. Och Rothenburg är
en stad med knappast 8,000 invånare!
De reflexioner, som vid jämförelse mellan
det rika, mångfaldiga tyska musiklifvet på
alla tonkonstens områden och våra egna,
svenska musikförhållanden ofta kunna göras,
hafva alltid varit nedslående, isynnerhet då
man vet, att vårt land på andra områden af
konst intager en aktningsbjudande ställning.
Hvad nu musiklifvet i Stockholm under
1912 beträffar, så bör man ju få hoppas
att det uppsving och intresse som kunnat
konstateras för kammarmusikens intimare
genre måtte blifva ihållande. Styrelsen
för den under förra säsongen nybildade
Kammarmusikföreningen har genom ett
högst lofvärdt energiskt arbete lyckats äfven
för säsongen 1912 —13 hålla
abonnements-talet uppe på samma höga siffra som förut.
För en större omväxling är äfven väl
pla-neradt så att förutom den Kjellströmska
kvartettassociationen äfven den berömda
Capet-kvartetten från Paris, hrr César
Tomp-son, Lars Zetterqvist, Julius Ruthström,
konsertmästaren Turrichio m. fl. skola
medverka med nybildad ensemble. Då nu äfven
Brysselkvartetten ämnar gifva fem
abonnerade kammarmusikaftnar, kan väl sägas att
denna musikgenre bör bli mer än väl
tillgodosedd och kommit rikligt på modet.
Operans fem symfonikonserter voro förra
säsongen ej alltid fulltaligt besökta, men för
att höja intresset har vederbörande styrelse
nu tagit Beethovens namn till hjälp, och
således skola på detta spelårs fem konserter
uppföras mästarens 10 symfonier. På den
första konserten, som gafs den 25 okt.,
spelades den i.:sta i C- och den 2:dra i
D-dur jämte de båda violinromanserna med
hr Kjellström som solist.
Stockholmarnas forna intresse för
operainstitutionen synes betänkligt aftagit. Man
besöker nu helst operan då någon utländsk
gäst eller hr Forsell uppträder, och då är
den gamla utnötta repertoaren ju god nog.
Men äfven då någon novitet står på
repertoaren, hvilket ju efter de fåfänga försök
som härmed gjordes första säsongen af
nuvarande direktoriat är mera sällsynt, så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
