- Project Runeberg -  Ord och Bild / Tjuguandra årgången. 1913 /
4

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första häftet - Till Jenny Linds historia. Ett par bidrag. Meddelade af Lotten Dahlgren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

4

LOTTEN DAHLGREN

Jag hoppas herrskapet alla må väl! Din
kvartett — (det vill säga Emma, Nettan, Änna
— och hvad heter din herr son?*) Jag hörde
af Sofie Lindblad att herrskapet träffats nyligen.
Ah, jag ville ha varit med om det, jag! — Men
man måste finna sig.

Tack för sist du goda människa! Tack, mer
än tack! Framför min varma tacksägelse till
herr Murray. Jag sade aldrig tack sä som jag
hade önskat till honom, men min tunga är
liksom stum då hjärtat talar. Men olyckan är
den, att det senare språket kan ingen annan än
jag själf höra och därföre torde jag kanske anses
otacksam. Men det är jag ej. Emellertid Gud
välsigne eder för all godhet! Jag kan ej säga
mer.

Och nu tack för ända senare, nämligen vid
Nyckelviks-bryggan! — Hvad tror du jag
kände inom mig då? O, min Gud! Det var sista
skymten af allt hvad jag håller kärt!!! — Då
såg jag ej Stockholm längre — såg ingen af
dem som stod på stranden — men äfven här
vinkade näsdukar! Tack, du goda, du goda
Charlotte! Tack alla som tog farväl af mig!
Djupt i mitt innersta kände jag att jag
lämnade er, att jag lämnade den jord, på hvilken för
mig endast »glädjens blommor knoppas///)) —

Du kan ej tro hvad jag fannt det tomt och öde
första anblicken af främmande land. Men,
Gudskelof, vår Herre lägger ej större börda på oss
än vi mäkta bära.

Nu ett ord om Paris och WM&Jena (ehuru väl
att Paris och Jena eller Jenny ej går särdeles
väl tillsammans.)

Här finnes mycket vackert att se och höra;
mycket äfven som ej är vackert, men det skall
vi ej låtsa om. Men Charlotte, italienska op.
det är ej fult, de sjunger ej illa/ — Grisi är
obegripligt söt, sjunger som en ängel och är
tilllika aktris. Jag har sett Semiramis 2:ne
gånger, Puritanerna 2: ne, likaledes ock
Kärleksdrycken. I Puritanerna är Grisi bäst, det är
charmant! »Maken tunga, till att sjunga, och en
röst så ren och klar, och så böjlig, finns
omöjlig ete» — det må kunna appliceras på Grisi.

* Barnen i familjen Murray, till hvilka
föräldrarnas egenskaper så väl hvad de yttre
företrädena som den musikaliska begåfningen
beträffar rikligt gått i arf, voro: Emma, g. m.
sedermera hofmarskalken C. Ribbing; Adolf,
major; Jeannette (Nettan), g. m. brukspatron Per
Lagerhjelm; Änna, g. m. direktören, fil. d. A.
Beskow samt Héléne (ännu ej född vid sagda
tid), g. m. brukspatron Wollrat Tham.

Persiani sjunger alldeles gudomligt! Öh,
hvilken metod hon har! I mitt tycke är hennes
den vackraste af alla. Rösten är ej vacker, men
hvad hon sjunger! — Tamburini förstår jag ej
rätt, det är så italienskt. — La Blache, öh —
öh — sådan volym såväl röst som karl!
Sjunger mycket likt Belletti. A propos Belletti, så
måste han komma att göra enormt uppseende
här. Ingen, ingen sjunger bättre än han af dem
alla. Han behöfs äfven.

2 gånger i veckan hör jag italienska operan
och du må tro jag njuter. — Garcia sjunger
jag nu för —! En excellent lärare. Bildar
rösten på ett admirabelt vis. Alldeles förträffligt.
Min röst har på denna korta tid ändrat så
betydligt om till sin fördel att det stöter till det
otroliga. På så kort tid ser du! — Skalor går
jag på med. — Men när man haft herr Berg
till lärare så har man dock haft en utmärkt
mästare. Törhända har jag aldrig bättre än nu
värderat honom. Men för mig var det
nödvändigt att byta mästare. Aldrig skall jag ångra
det. Hade jag ej gjort det, så hvad skulle jag
då ute och gjort? Ja, att höra är mycket bra.
— Men att riktigt med alfvar slå sig på saken
var ända bäst. — Alltså finner du, goda
Charlotte, att jag har (det) bra. Jag är så
obeskrifligt förtjust i Garcias sätt att behandla både
mig och rösten att jag fått en håg att sjunga
som är verkligen hälsosam.

Adjö. Tusende hälsningar till herr Murray
från din tillgifna Jena.

Kan du läsa hvad jag skrifver? Tankarna
flyga så fort att pennan kommer ej med. —
Beständig musik hör jag. Än trummor,
trumpet — än skrik —■ än 3—4—5 trumpeter på en
gång i olika toner. Rätt vackert/ — Törs jag
be dig hälsa alldeles gränslöst till fru Grill
samt Mille Louise — och doktorinnan.*

Nästa bref är skrifvet nära fem
månader senare.

Paris d. 5 mars 1842.

Min lilla goda söta fru Charlotte!

Är du mycket ond på mig som ej förr tackat
dig för din godhet att till börja med ge mig
svar — (fast sanningen att säga äfven det kom
litet sent) och för det andra ännu minnas till
mig litet grand ? Goda Charlotte, du får ej vara
ond på mig; jag har länge tänkt att skrifva

* Fru Grill, syster till grossh. Uno Murray;
hennes döttrar voro: »Mdle Louise»
(sedermera g. m. majoren C. R. Blomstedt) och
»doktorinnan» Sofia Elisabet, g. m. lifmedikus
Johan David Grill.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:58:44 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1913/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free