Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första häftet - Balkankriget. Några synpunkter för bedömande af de allierade staternas militära framgångar. Af Einar af Wirsén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BALKANKRIGET 41
OFFICERARE TILLHÖRANDE ETT BULGARISKT INFANTERIREGEMENTE.
på främmande mark. Just med hänsyn
till nyssnämnda organisatoriska
förhållanden hafva äfven militära kännare af
den bulgariska armén delat dr Jensens
tvifvel. Däremot hafva de icke så
mycket delat misstanken att de bulgariska
trupperna skulle komma att sakna
uthållighet och verkligt mod. Ty såväl
bulgarernas korta krigshistoria
(inberäknadt de bulgariska drusjiernas
deltagande i kriget 1877—78) som alla
manöveriakttagelser hafva bevisat
truppernas märkliga marschförmåga, goda
manstukt och stora kallblodighet. Det
bulgariska folket har nämligen ovanligt goda
soldategenskaper. Landtbefolkningen är
i stor majoritet. Den lefver ett sundt
lif, har särdeles små behof, är kraftigt
byggd, har gedigna egenskaper, om den
än ej alltid kan sägas vara sympatisk.
I den bulgariska folkkaraktären finnas
— trots de starka, stundom hetsiga,
politiska striderna — stora anlag för
ordning och disciplin. Bulgaren är vidare
i hög grad läraktig och vet att på ett
förträffligt sätt tillgodogöra sig
uppfinningar och erfarenheter. Nationen har
i mångt och mycket hvad Roosevelt
kallar »de stora nödvändiga dygderna»,
som behöfvas för att ett folk skall
ernå en politisk ledareställning.
Det är tydligt, att ett så konsekvent
tillämpande af den allmänna
värnplikten, som äger rum i balkanarméerna,
kan få effekt, endast om utbildningen
göres så grundlig, att den »sitter i»
under åratal. Man låter därför i såväl
Bulgarien som Serbien och Grekland
de värnpliktiga genomgå en afsevärd
första utbildning, som i Bulgarien utgör,
för infanteriet 18—19 månader, för
öfriga truppslag 30—33 månader (enligt
Iag 2, resp. 3 år, en tid som dock
något förkortas, främst genom s. k.
skördepermission). Äfven i de båda andra
staterna utgör infanteriets första
utbildning i medeltal omkring ett och ett
halft år.
För att uppfriska det inlärda och
vidmakthålla krigsdugligheten tillkomma
sedan repetitionsöfningar, beträffande
hvilkas antal regeringen, särskildt i
Bulgarien, har mycket fria händer. Såsom
ett exempel härpå kan anföras, att, när
det bulgariska fältartilleriet för några år
sedan fick sin nya kanon, lät regeringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
