- Project Runeberg -  Ord och Bild / Tjuguandra årgången. 1913 /
108

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Balkan och »det heliga kriget». Af B. O. Aurelius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

io8 B. O. AURELIUS

godt tillägga: Intet är heller mera ägnadt
att söndra folken från hvarandra. Vill
man därför se sakerna så bjärt och
konkret som möjligt, så blir det faktiskt
fråga om en strid på lif och död mellan
kors och halfmåne. Huru mycket korset
i detta fall har att göra med korset på
Golgata som uttryck för Världsförson
a-rens rena kärlekstankar och profetens
gröna fana med grubblaren Muhammeds
religiösa uppenbarelser och innersta
intentioner blir en annan sak.

I hvarje fall kan det i dessa dagar
aldrig vara utan intresse att erinra sig
något om sydöstra Europas religiösa
historia och utveckling, i synnerhet som en
historisk betraktelse i detta fall för oss
tillbaka till en så märklig och allbekant
kardinalpunkt som den ödesdigra schism
mellan Öst-Rom och Väst-Rom, hvilken,
länge förberedd, i midten af ioootalet
för oöfverskådliga tider skapade ett svalg
mellan romersk- och grekisk-katolsk
kristentro, en omständighet som långt ifrån
varit utan inflytande på motståndskraften
gentemot islams framträngande mot
Konstantins heliga stad.

Man har velat göra den vid nämnda
tidpunkt allt mera tilltagande spänningen
mellan den grekiska och den latinska kyrkan
till hufvudsakligen en dogmatisk strid,
men säkerligen med orätt. Maktfrågan
torde ha varit hufvudsaken jämte den
slutligen nödvändiga kraftmätningen mellan
de hvarandra ytterst olika folkelement,
som slöto sig till Rom och Bysans. Rom
som redan sett flera kraftfulla biskopar
som S:t Petri efterföljare och just under
den stora schismen hade en ytterst
nitisk och verksam reformpåfve i Leo IX
(1049—1054), hade länge låtit
Konstantinopel känna sin andliga öfvermakt,
medan å andra sidan Konstantinopels
ärkebiskop ej ville uppgifva sin fordran på
titeln »ekumenisk patriark». I Mikael
Cerularius hade man också en kyrkofurste,

som visste att häfda sina anspråk. Han
lät stänga de latinska kyrkorna och
klostren i Konstantinopel och tillät sig
också andra direkta utmaningar. Leo,
som ej för de besvärliga normandernas
skull ville stöta sig med grekerna, sände
en fredlig beskickning till patriarkstaden,
hvilken dock mötte så mycket motstånd
i sina medlingsförsök, att den såg sig
nödsakad att framkalla en öppen
brytning. Den 16 juli 1054 gingo latinarna
in i Sofiakyrkan under pågående
gudstjänst och nedlade på altaret i hela
menighetens åsyn ett bannlysningsdokument
öfver Mikael och hans trosfränder.
Beskyddade af kejsaren skuddade därpå
romarna stoftet af sina fötter och
återvände till Rom. Patriarken skyndar sig
härpå att sammankalla en synod, som
uttalar bannlysning öfver de ogudaktiga
romarna och klagar öfver »de
skamlösa människor, hvilka liksom blixt, storm
och hagel eller snarare liksom vildsvin
hade kommit från Hesperiens mörker till
fromhetens rike och rättrogenhetens källa,
hvarifrån den rena lärans vatten
strömmar öfver alla världens trakter».
Därmed var den stora schismen mellan
romersk och grekisk tro fullbordad och
alla senare försök att medla ha
misslyckats. Denna brytning blef så mycket
mera ödesdiger som Konstantinopel, om
det nöjt sig med att vara kristenhetens
andra stad och i rätt tid öfverlåtit
hegemonien åt Rom, otvifvelaktigt skulle ha
spelat en helt annan roli under den väldiga
medeltida folkrörelse, vi känna under
namn af korstågen, och måhända gifvit en
hälsosam lyftning åt och sållning af de
underliga skaror, som drogo fram med
en sällsam blandning af världsliga och
religiösa element och i Konstantins egen
heliga stad endast funno ett misstänkt
och hotande första härbärge.

Hvilken kristen läroåskådning kom
då att blifva härskande i de landsdelar,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:58:44 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1913/0125.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free