- Project Runeberg -  Ord och Bild / Tjuguandra årgången. 1913 /
111

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Balkan och »det heliga kriget». Af B. O. Aurelius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BALKAN OCH »DET HELIGA KRIGET»

ui

DETALJ AF SOFIAMOSKÉNS INTERIÖR.

Eugenius IV förlade emellertid mötet till
Ferrara, där han ämnade öppna
underhandlingar med grekerna. Efter några
barnsliga rangstrider mellan påfven och
patriarken med afseende på ceremonielet
kunde man gå till själfva förhandlingarna,
hvilka hufvudsakligen rörde sig med
frågan om skärselden och den gamla
tvistepunkten om Andens utgående af Fadern
och Sonen, men fingo en bråd
afslutning genom pestens utbrott. Mötet
förlades 1439 till Florens, och den 6 juli
samma år stadfästes unionsbeslutet på
grundval af grekernas erkännande af
påfvens primat, riktigheten af romarkyrkans
uppfattning af Andens plats i gudomen
samt bruket af vare sig syradt eller
o-syradt bröd i nattvarden. I Florens’ dorn
omfamnade de romerska och grekiska
legaterna hvarandra, men alla skildes

åt under intrycket af den nyvunna
enighetens skenkaraktär. Patriarkerna i
Jerusalem, Antiokia och Alexandria utsände
också gemensamt en rundskrifvelse, i
hvilken de kallade synoden i Florens en
röfvaresynod och Konstantinopels
patriark en modermördare och kättare. Efter
grekernas afresa kungjorde emellertid
påfven unionen med grekerna för hela
kristenheten; senare ingicks ock en dylik
med armenierna, jakobiterna, kaldéerna
och maroniterna.

När dessa händelser timade, hade det
bysantinska riket länge fått göra
bekantskap med en makt, hvilken i både
politisk och religiös kraft kunde upptaga
täflan med Europas medeltida kyrkovälde.
Första gången osmanerna — en
lifskraftig turkisk folkstam — trängde
in-och blefvo bofasta i Europa var under

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:58:44 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1913/0128.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free