- Project Runeberg -  Ord och Bild / Tjuguandra årgången. 1913 /
150

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Något om familjenamnen hos svenska romanhjältar. Af Märta Tamm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i5o

MÄRTA TAMM

artist Liljecrona i sin roman
»Passionerna» af 1853. En möjlighet vore ju,
att Selma Lagerlöf läst den äldre
författarinnans skrifter och då fäst sig vid
det välklingande namnet.

Man blir nästan förvånad vid
upptäckten att filosofen, »farbror Eberhard»,
som han alltid kallas, befinnes lyda det
vanliga, borgerliga namnet Berggren.
Men nu existerar det verkligen en
filosofiskt intresserad värmlandssläkt med
det namnet; måhända är modellen till
»farbror Eberhard» att söka där? —
Vår stora skriftställarinna må nu ha sett
eller hört sina namn hvar det vara må.
I de flesta fall får man dock det
intrycket, att hennes hjältar egentligen ej
kunnat heta annorlunda. »Det är som
hade de gifvit namnen åt sig själfva.»

Och detta ej endast i »Gösta
Berlings saga». Vi ha exempelvis i »En
Herrgårdssägen »(1899)
konstberidarherr-skapet Blomgren, hvars original lär ha
hetat Lindström. Man föreställe sig blott,
om denna enkla svenska landsortsbohem
burit ett namn sådant som, låt oss säga
Mör eke l Blomgren är just så godmodigt
som de snälla människorna själfva. Vid
några tillfällen har Selma Lagerlöf
genialiskt lagt in personernas karaktär i
själfva ljudet af namnen, som då fått
sin egen klang, t. ex. Sintram, en
mystisk inkarnation af den lede i »Gösta
Berling» och Raklitz, den gemena tyska
styfmodern i »Liljecronas hem».
Namnet Raklitz lär verkligen finnas i
Tyskland, men för våra öron låter det
dessutom elakt, troligen genom första
stafvelsens likhet med början af ordet
rackare. Och för att nu dra upp en
jämförelse med ett hennes verk af annat
slag, nämligen »Nils Holgerssons resa»,
kommer man ej ofrivilligt att tänka på
gässens kacklande vid namnen Akka,
Yksi, Kaksi, som i själfva verket äro

finska ord, eller det lömska smygandet
i Smirre, räfvens namn?

En liknande tendens spåras hos
Ullman, som stundom försöker karaktärisera
genom namnklangen, i t. ex. pastor Krast,
elak och snål, pastor V ättling, mager
och anspråkslös, eller Jonas Peter
Amandus Somling, teol. och fil. dr., fet och
stoltserande — här bidraga visserligen
förnamnen mycket att förstärka intrycket.

Almquist vill gärna lägga in en hel
värld af stämningar i sina
hufvudpersö-ners namn. Mest ursprungligt är det
kanske utfördt i »Drottningens
juvelsmycke» (1834): Azonras Lazuli
Tintomara la Townerose är visserligen intet
familjenamn, knappast förnamn heller,
men hur väl träffadt är ej det skiftande,
mystiska, fladdrande hos den tjusande
lilla varelsen, hvars gåtfulla väsen ingen
kan fånga! Eljest bjuder han till att
genom satiriska etymologiska utredningar
skingra den stämning, han själf
framkallat. »Amorina» skrefs under den
mest brinnande nyromantiken, 1822.
Hjältinnan hette egentligen Henrica med
— som det troddes — tillnamnet Libius,
men kallades af sin älskade Amorina,
hvilket namn bättre skulle uttrycka
hennes väsen. Hvad Almquist velat
inlägga däri, uttalar hjälten i följande ord:

»I riken och land, fantasiernas land

jag rest och begrundat, lyssnat och hört

att finna det skönaste namnet åt dig,

du sol i mitt hjärtas rike.

Romantiska toner ur himmelens chor

ha gått i min själ, då på dig jag tänkt–––-»

Af vissa orsaker blef tryckningen af
stycket afbruten, och det utgafs ej
förrän år 1839, ungefär samtidigt med den
starkt realistiska novellen »Det går an».
Almquist företog sig då att skrifva ett
företal, som är ett mästerstycke i sitt
slag och bereder läsaren en liten högtid
af nöje. Under sken af en
högvetenskaplig undersökning drifver han blodigt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:58:44 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1913/0169.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free