- Project Runeberg -  Ord och Bild / Tjuguandra årgången. 1913 /
151

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Något om familjenamnen hos svenska romanhjältar. Af Märta Tamm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NÅGOT OM FAMILJENAMNEN HOS SVENSKA ROMANHJÄLTAR 151

med forskningens metoder, särskildt hvad
gäller härledningen af namn. Han
uppger sig nämligen ha funnit ett
manuskript innehållande romandramat
»Amo-rina», och vid forskandet efter författaren
har han kommit till följande något
öfverraskande resultat:

»— — — Jag fann här att en
klockare i Hedemora vid namn Anders
lefvat 1786 och haft tre söner. De fingo
lara läsa och skrifva och beslöto nu antaga
namn. Den som är varmt sinnad nog
att älska sitt fädernesland älskar också
socknen, som sett honom födas; och de
flesta som på landet taga namn, bilda
det efter sin hembygd. Man lägger ett
ms i ändan på socknen, om man värderar
latinet; men har man fått smak på
grekisk bildning, så tillsätter man ander.
— — — Personer med aning om
italienskan eller med musikalisk instinkt,
såsom klockare, kantorer och ringare,
benämna sig på in.––––––-Af detta

skäl kallade sig också den ofvannämnde
klockarens äldste son Hedemorin, den
andre skref sig H. Demorin, men den
yngste och klokaste endast Morin. Han
hette Anders likt sin far och tecknade
sig fördenskull Andreas Morin
Andersson.» — Kortare blir det A. Morin A.
hvilket namn han velat odödliggöra
genom att skänka det åt sin hjältinna. Af
stämningen öfver Amorina återstår
emellertid ej mycket.

Äfven i »Jagtslottet» roar sig
Almquist med namnetymologier och
reflexioner; det är i synnerhet Furumo, som
behandlas. Den svenska klangen i
namnet innebär ett bestämdt afståndstagande
från den gängse oseden att föredraga
utländska namn. Men ej heller där kan
han afhålla sig från satir. »Herr Hugo»
yttrar följande: »Namnet är i sanning
vackert genom den känsla det inger af
mörka lundar, af dunkla underbara moar

eller skogar på berg; dock kunde det
ju lika väl heta Furuskog, till exempel
Furuschoug?» — Man föres osökt till
tanken på en betydligt senare författare
som endast genom en blomstrande
stafning inlagt en genialisk karaktäristik i
ett namn, nämligen Bondesson i
Chronschough, den »förträfflige», alltid
högstämde folkskoleläraren.

Ett litet skämt med etymologerna
vägar äfven Onkel Adam i novellen
»Hemma» (1856), där han härleder
Ambjörnsson ur ambolte stad. Och i
»Kärlek och Affärer» (1852) uppmanar han
läsaren mycket noga skilja ätten Zilfv
er-stråle, hvars stamfar var en biskop
Zilf-venius, från Silfver str ale, som kom af
Snytts från Tyskland. —

Det finns ett slags litteratur, där
namnen ofta ha till uppgift att genom
själfva ljudsammanställningen eller
för-och tillnamnens inbördes förhållande för
läsaren genast upptäcka, hvem som
åsyftas. Det är den s. k. nyckelromanen.
Tag t. ex. ett namn som Hänna Paj i
»Svarta Fanor». Det fordras icke stor
skarpsinnighet för att inse, hvem som
döljes under den genomskinliga
förklädnaden. Metoden är billig och
praktiseras vanligen i mer eller mindre smädligt
syfte. Någon gång är meningen dock
att idealisera. Så i Johan Nordlings
»Siljan» (1907), som visar en vacker
profkarta på denna konst att medelst
en lätt namnförändring hastigt och lustigt
göra sina medmänniskor till romanhjältar.
Man behöfver ej vara mycket bevandrad
i vår litterära och konstnärliga värld för
att genast känna igen Lars Sonne, som
målar interiörer från sitt Dala-hem,
Samuel Fallenius, den »allbekante
Stockholmsskalden och uppläsaren», eller den
»tragiskt blickande svartmuskige
skämttidningsredaktören och
karikatyrtecknaren» Alberti. Och med någon
kännedom om tyskan förvandlar man behän-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:58:44 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1913/0170.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free