Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Något om familjenamnen hos svenska romanhjältar. Af Märta Tamm - Två dikter. Af Ruben G:son Berg - Drömdt och glömdt - Tallarna på tomten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154
MARTA TAMM
af namn på Stjern-, Gyllen-, Silfver-,
Statorn-, Adler-, Falken- o. s. v. I
efter-lederna öfverväga -hjelm, -sköld, -stjerna,
-krona, -creutz, -felt, -clou. En satirisk
biton åstadkommes lätt genom
sammansättning med -borst, -sko, -nagel, -granat
eller något annat mera trivialt föremål,
för-stafvelsen må vara hur förgylld som helst.
En del moderna realister välja helst
oansenligare, ibland osköna adelsnamn,
såsom Switt (Melsted: »Kvinnoöden»,
1905), Leer housen (Siwertz: »De gamla»
1909), troligen för att undvika
idealisering. Hos Annie Åkerhielm däremot
äro adelsnamnen mera klingande på det
hela taget, men så äro deras bärare
också representanter för snart sagdt alla
dygder. Dock är det ytterst
förmodligen blott en smaksak.
Af romanadeln återfinnes en stor del
inom officerskåren, ex. Ankarklo, major
i »Guvernanten», Ckronsköld, major i
Levertins »Ungdomsnoveller», Lillie,
kapten i »Thure-Gabriel Silfverstååhl», Silf
DRÖMDT OCH GLÖMDT.
Drömdt och glömdt i ljusa nätter
under stjärnlöst dagsljus sky,
innan morgonrodnan sätter
purpurglans på himlens hy,
drömdt inunder höga tallar
vid en strand, där sländor slå,
medan mälarvågen svallar
juniklar och ståleggsblå;
Drömdt som blom och skyar drömma,
halfmedvetet, aningsfylldt,
glömdt som sky och blommor glömma,
rördt af vind och solförgylldt,
verbrand, öfverstelöjtnant i »Riktiga
människor».
Hos många författare spela
förnamnen en minst sagdt lika viktig roli som
familjenamnen, kanske ända viktigare;
det är nu olika. Det skulle vara af
intresse att utreda i hvilket förhållande de
stå till hvarandra, äfvenså olika
litteraturriktningar och moder äfven hvad
beträffar förnamnen. Det kunde också
vara en tacksam uppgift att något
grundligare studera hvilka yrken de i
romanerna uppträdande personerna
företrädesvis ägna sig åt; därvidlag kan man göra
många roliga iakttagelser, hvilka dock
falla utom ramen för denna lilla
framställning, som för öfrigt alis ej gör
anspråk på att vara uttömmande. Ämnet
är rikt, man upptäcker ständigt nya
motiv, nya krafter, som varit i verksamhet.
Mest grips man kanske af förundran
öfver hur mycket af en
skaldeindividualitet det kan skymta fram blott i sättet
att skänka namn åt romanhjältar.
drömdt och glömdt — ack,
ungdomsdrömmen,
hvad är glömdare än den?
Kvalfullt ljufva källor, strömmen
hvarje sömnlös natt igen!
TALLARNA PÅ TOMTEN.
Ni tallar, ni äga väl lyckan,
den lycka jag aldrig kan nå:
en skrefva med jord i klippan,
där rötterna fäste få,
en rak och lyftande sträfvan
mot solen och himlens blå,
och, sist, en barmhärtig yxa,
innan krafterna helt förgå.
TVA DIKTER
Ap KUBEN G:SON BERG
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
