- Project Runeberg -  Ord och Bild / Tjuguandra årgången. 1913 /
181

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Fredrika Bremer som ung. Af Hilma Borelius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FREDRIKA BREMER SOM UNG 181

langer. Så synnerligt länge varade icke
heller denna tid, angående hvilken
Charlotte talar om »det ena årets enformiga
likhet med det andra». Den stora
utrikes resan anträddes 1821, då Charlotte
var 21 och Fredrika 20 år, och
enformigheten hade dessförinnan interfolierats
med en brunnsresa året förut.

I en plebejisk tid som vår, som har
så öfvernog, visst icke af hjältedåd och
stora känslor men af bråk, då det
högröstade, partihetsade och partihetsande
tidningslarmet skriker in till den
fredliga åldringen och till skolbarnet, då
redan småbarnen sättas att roa sig och
andra för det allmänna bästa på
offentliga karnevalstillställningar — i en
sådan tid gör det Bremerska hemmet,
sådant det af Fredrika och Charlotte
beskrifves, i sin afskildhet närmast ett
imponerande intryck af stilfullhet.
Slädfärderna efter moderns »präktiga
Isabel-lor» eller faderns »eldiga, ystra svarta
hästar», técirkeln i det ståtliga »gula
förmaket», där husfadern på det
främmande språket läste Gibbons och Schillers
historiska arbeten för sitt mer eller mindre
uppmärksamma lilla hof —- hvilken
kulturell förnämhet i dessa och andra
detaljer från lifvet på Årsta.

Att en hel del af hennes disharmoni
under första ungdomsåren helt enkelt
berodde på hennes af för mycket
roman-slukande uppjagade fantasis otåliga
pockande på spännande erfarenheter, är
Fredrika Bremer själf i sin mognads tid den
första att erkänna. »Du heliga, rika,
djupa verklighetens lif! Har jag icke
själf en gång trott dig vara elände och
armod, emedan du ej gaf mig en hjältes
ära eller en martyrs krona, och emedan
du var så fattig på äfventyr, att vi, min
nu så förnuftiga och förträffliga syster
(justitierådinnan Quiding) och jag i vår
blomstrande ungdom år ut och år in
åkte oanfäktade till och från kyrkan hvar

söndag, samma väg, utan att bli
’enle-verade’, på hvilket vi alltid voro beredda,
ej utan en ljuf fasa.»

Om utrikesresan 1821 —1822 ger
Fredrika i själf biografien följande vitsord:
»För hela världens gods och guld, ja,
för själfva Tegnérs snille ville jag ej
göra denna resa om igen på samma vis.
Jag vill blott nämna det lidande som
mera enskildt rörde mig. Begäret att
veta och begäret att njuta vaknade inom
mig med ny förtärande häftighet vid
åskådandet af naturens och konstens
praktverk. Jag led som Tantalus.»

I den dagbok, som Fredrika under
resan skref för sin kusin Agathe Wrede,
visar sig — i dess bevarade första del,
som omfattar tiden från 21 aug. till 12
okt. 1821 — knappast något, som
förklarar ett sådant totalintryck.

En och annan diskret hänsyftning på
vantrefnad i ressällskapets
sinnesstämning och orsaken därtill förekommer.
En gång heter det t. ex. »Ingen
munterhet rådde i vårt lilla sällskap», en
annan gång: »Re’n har Pappas humör
blifvit oändligt mycket bättre, och vi
hoppas nu att få gladare dagar.» Detta
var i början af färden på Tysklands
jord, där man haft att passera trakter
med dåliga vägar, där de stora
vagnarna hvart ögonblick varit i fara att
stjälpa.

Det allmänna intryck, som man vid
dagbokens genomläsning för öfrigt får,
är att brukspatron Bremers familj
öfverallt tog in på de förstklassiga hotellen
och att familj eöfverhufvudet visade samma
omsorg i fråga om de sinas tillfällen att
se allt märkligt och vackert på de platser,
där man uppehöll sig, som om deras
materiella välfärd. När man t. ex.
besåg slottet Wilhelmshöhe utanför Cassel,
lät brukspatron Bremer på sin
bekostnad de stora vattenkonsterna spela.

Intresseradt och samvetsgrant redo-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:58:44 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1913/0202.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free