- Project Runeberg -  Ord och Bild / Tjuguandra årgången. 1913 /
230

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Ur Bulgariens nya litteratur. Af Alfred Jensen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

230

ALFRED JENSEN

PETKA SLAVEJKOV

tidningar (inalles finns det c:a 180
tidningar i Bulgarien), som hufvudsakligen
befatta sig med partipolitik och sensationella
notiser. Äfven den akademiska bildningen
är ännu för späd att kunna lyfta den
nationella bildningsnivån; landets enda
högskola — i Sofia — har ännu knappt
trampat ut barnskorna, och först i fjol blef det
forna bulgariska litteratursällskapet
omän-dradt till en verklig vetenskapsakademi
under ledning af ministerpresidenten Gesjov.
Härtill komma de svårigheter, som
själfva språket erbjuder. Ännu icke fullt
stadgadt, lider det af brister i
rättskrif-ningen, och det lexikografiska materialet
är långt ifrån fullt bearbetadt och
utnytt-jadt. I motsats till den synnerligen
välljudande och smidiga serbo-kroatiskan, som
röjer grannskapet till italienskan, ljuder
bulgariskan hård och kärf med sina
grumliga gutturalljud och har rätt starkt påverkats
af turkiskan icke blott genom mängden af
låneord och uttryckssätt, utan äfven genom
vissa verbala böjningsformer. Och att
nybulgariskan ensamt bland alla slaviska
språk har kastat bort alla ändelser i
nominalböjningen och, i likhet med
engelskan, ersatt kasus-bildningen med
prepositioner [af för genitiv och till för dativ),
må visserligen vara »praktiskt» och
bekvämt vid inlärandet, men icke har det
bidragit till språkets skönhet.

Under sådana förhållanden bör man
mindre förundra sig öfver att Bulgarien,
i politiskt afseende mer gynnadt än
Serbien, icke kan mäta sig med sitt slaviska
grannland i litterärt afseende än öfver att
det på det sista årtiondet redan utvecklat
en litterär lifskraft, som bådar godt för
framtiden. Att genomforska den ny
bulgariska vitterheten är som att streta uppför
en knagglig backe, där man oupphörligt
snafvar på stenar; men har man väl
hunnit upp till toppen, lönas mödan af en
ganska vidsträckt utsikt, ur hvars bakgrund
Balkan oupphörligt skymtar fram.

Ty »fader Balkan» är hufvudfiguren,
centralpunkten i den bulgariska poesien.
I dess skogiga gömslen samlade sig
om vårarna de bulgariska friskarorna,
och här gömde sig de poetiska
hajdu-terna undan de turkiska förföljarna.
Ur dess friska källflöden hämtade de
husvilla nya krafter, och ur denna brunn
drucko ock skalderna, då de efter
politiska strider och vapenfejder drogo sig ifrån
det offentliga lifvet för att ostördt svärma
i naturen. På Balkan ljöt Christo Botev
hjältedöden; i dess pass kringirrade
nationalhjälten Vasil Levski, innan han 1872
fördes till galgen i Sofia, och om Balkans
forna »junaker» (hjältar) skrefvo poeterna
sina i början ganska otympliga verser.

Den, som en enda gång blott flyktigt bläddrat i
den helga häfdabok om hädangångna tider,
hvari vår fosterjords historia med dess strider
och mödor tecknats upp, på hvarje blad kanske
ett märkligt namn: Balkan därvid har råkat se.

(Pentjo SlavejkovJ)

*



Såsom den bulgariska skönlitteraturens
fader betecknas statsmannen och skalden
Petka Slavejkov. Född i den lilla
Balkan-staden Trevna 1827, men af makedonisk
härkomst, var han en längre tid verksam
som skollärare i Trevna och Tirnova. År
1876 flyttade han till Stara Zagora, där
han tog del i resningen, men måste fly,
sedan hans gård och många värdefulla
skrifter hade bränts af turkarna. Då det
nya furstendömet konstituerades, blef han
jämte den mångfrestande poeten och
novellisten Ljuben Karavelov ledare af det
demokratiska partiet, utsågs till president
i den första bulgariska riksdagen (sobranjen)
och utnämndes 1880 till kultusminister.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:58:44 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1913/0251.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free