- Project Runeberg -  Ord och Bild / Tjuguandra årgången. 1913 /
231

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Ur Bulgariens nya litteratur. Af Alfred Jensen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

UR BULGARIENS NYA LITTERATUR

231

Året därpå måste han dock fly till
Östru-melien och fick i riklig måtto pröfva på
partipolitikens växlingar. Inalles blef han
häktad 37 gånger, senast 1887 af den
despotiske Stambolov. Utsliten af
kroppsliga och andliga mödor samt på sistone
sinnesomtöcknad, dog denne store patriot
den 1 juli 1895.

Hela sitt lif ägnade denne man åt sitt
folks andliga befrielse. Själf utrustad med
den ringa bildning, som han på egen hand
lyckats förvärfva, sökte han oaflåtligt bilda
andra, och sina med tiden vunna
kunskaper, sina språkinsikter, sin poetiska talang
— allt ställde han i den fosterländska
idéns tjänst. Framför allt riktade han sitt
sträfvande på att utrota det grekiska
kulturinflytandet. Han författade folkliga
dikter och öfversatte poem från ryskan och
serbiskan för att undantränga de turkiska
och grekiska visor, som den bulgariska
ungdomen då sjöng. Han ifrade för
folkskolor och öfversatte själf en god del af
bibeln på bulgariska för att göra folket
oberoende af den grekiska kyrkans
öfverhöghet. Och hans ansträngningar voro
icke fruktlösa: Det var i främsta rummet
Petka Slavejkovs förtjänst, att Bulgarien
fick fri religionsutöfning i nationell ända
redan åtta år före den politiska frigörelsen,
ty år 1870 blef Bulgarien genom
exarka-tets upprättande oberoende af den grekiske
patriarken i Konstantinopel.

Men om en verkligt modern
konstpoesi i Bulgarien kan det knappt vara tal
förr än med den ännu lefvande skalden
Ivan Vazov. Född 1850 i Balkanstaden
Sopot, måste äfven han fly 1876 från
-ett sköfladt hem, där hans fader mördats af
turkarna, och föra ett kringirrande lif, tills
också han såsom kultusminister kom att
•spela en politisk roli. Numer står han
dock, med obruten hälsa, fjärran från det
offentliga lifvet, och när han ej sitter vid
sitt skrifbord i Sofia, företar han längre
och kortare ströftåg i sitt land, hvars
natursköna nejder — särskildt Rodope- och
Rila-fjällen — han ypperligt målat i lifliga
reseskildringar på vers och prosa. Tills
vidare är Vazov den ende bulgariske författare,
som är närmare känd i Europa, tack vare
romanen Under oket(1890), som öfversatts
på ett dussin europeiska språk, däribland
äfven till svenska, ehuru tyvärr endast
genom en mindre god engelsk mellanhand.

IVAN VAZOV.

Den popularitet, som har kommit »Under
oket> till del, är icke oförtjänt, ty här
hafva vi en mångsidig, färgrik bild af hela
det bulgariska folket under det stormiga
revolutionsåret 1876. Ett stort konstverk,
jämförligt med Tolstojs »Krig och fred»,
är denna roman näppeligen, och den inre
karaktäristiken, den psykologiska
fördjupningen — Ivan Vazovs svaga sida —
lämna åtskilligt öfrigt att önska. Men stilen
är glänsande, berättartonen utmärkt med
skickligt hopflätade handlingar, och öfver
det tragiska ämnet hvilar ett försonande
skimmer af både humor och komik.

Men det är dock främst i egenskap af
verskonstnär som Vazov satt märke i den
bulgariska litteraturhistorien, ty med sin
fosterländska stämning, närd genom studiet
af bulgarisk historia och natur, förenade
han en före honom okänd europeisk
bildning, närmast på rysk och fransk grund.
Redan genom de patriotisk-historiska elegier,
hvarmed han debuterade (1876), sjöng han
sig in i sina landsmäns hjärtan, och när
han 1884 i diktsamlingen »Italia» samlade
sina poetiska intryck från en utländsk resa,
var det första gången som en bulgarisk
poet konstnärligt återgaf det egna
känslo-lifvet. Hans enkla, klara språk, den
välljudande versen, den varma stämningen i
hans makedoniska sonetter och i
diktsamlingen »Slivnitsa» (med motiv ur kriget

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:58:44 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1913/0252.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free