- Project Runeberg -  Ord och Bild / Tjuguandra årgången. 1913 /
233

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Ur Bulgariens nya litteratur. Af Alfred Jensen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

UR BULGARIENS NYA LITTERATUR 233

Todorovs dramer eller sagospel
»Kyrkobyggarna», »Bergsfén» och »Hajduten
Stra-chil» äro byggda på bulgariska folk- och
sagomotiv, men dessa ämnen har Todorov
andligt fördjupat och omklädt i en
romantisk dräkt, bakom hvilken Todorovs
idealistiska och pessimistiska världsåskådning
skymtar fram. Högst når Todorovs sceniska
konst i »Bergsfén» (Samodiva 1904J),
en omarbetning af den gamla sagan,
huruledes »samodivan» (= den serbiska vilan,
skogsrået, huldran) lockar till sig dödliga
ynglingar, ty af det enkla, dramatiskt föga
betydande stoffet har han skapat ett
underbart gripande sagospel, som återspeglar
människans okufliga trängtan efter ett lif i
evig ungdom och skönhet.

Samma trånad och längtan, samma
vemodiga drömmerier om en oupphinnelig
lycka är det väsentliga draget i Todorovs
skisser Idyller (1908), till största delen
bestående af små byskisser ur det
bulgariska landtlifvet, men med en underström
af pessimism och tvifvel, hvari skaldens
egen stämning söker sig uttryck. Todorovs
prosa är mästerlig i sin ciseleringskonst
och står hittills oupphunnen i den
bulgariska litteraturen. Hans »Skuggor» är
en gripande miniatyrbild af det sjunkande
osmanväldet i Europa, och här har
Todorov med skaldisk finhet påvisat, huru
mycket af gammal kultur och estetisk
förnämhet i själfva verket försvinner från
Balkanhalfön i och med turkarnas utdrifvande ur
Europa. De resignerade orden äro lagda
i munnen på en turk, som efter det sista
rysk-turkiska kriget nödgas lämna det hem,
där hans förfäder härskat i femhundra år
och som han nu måste afstå åt den
smutsiga, arbetsträlande »rajan» — samma
dystra skådespel, som i ännu större omfattning
utspelats för Europas blickar senhösten 1912.
Och i den djuptänkta omdiktningen af
sagan om den bulgariske solgudens giftermål
med en jordisk kvinna har Todorov i annan
form utvecklat samma idé som i dramat
»Samodiva».

*



Hvad Ivan Vazov såsom lyriker
påbörjat, fortsattes af skalden Kiril Christov
(f. 1875), hvilken under påverkan af den
italienska diktkonsten gaf sina känslor ett
friare lopp i varma toner. Men först med

PEJU JAVOROV.

den originelle skalden Peju Javorov (f. i 87 7)
fick den bulgariskalyriken en nationellt färgad
originalitet. Utan grundligare underbyggnad
och utan främmande förebilder omsatte han
i en glänsande form sina personliga minnen
från de äfventyrliga dagar, då han själf
som insurgent deltog i de makedoniska
frihetsrörelserna 1902 och 1905 (numer är
han anställd som regissör vid
nationalteatern i Sofia), tills äfven han fördjupade sig
i sin egen dystra känslovärld och
öfver-väldigades af den modlöshet, som i nyaste
tiden gripit Bulgariens finkänsligaste andar
i medvetandet af att hajduternas blodiga
segrar ej kunde vara sitt eget mål, och att
den nya tiden kräfde nya ideal, ännu
dyrare offer. »Den bulgariska dikten har
hittills varit en olycklig synderska, som
uppsökt såväl den trasige arbetaren som den
råe bonden och sökt sin tillflykt bland
de dystra bergen; hon har tiggt om blickar
och löjen och hviskat oblyga ord om
förförelse och oskuld. Men nu kommer hon,
trött, bruten och försagd med sänkt
hufvud till skaldens glädjelösa ensamhet.»
Men äfven hos honom har omvändelsens
timme slagit, och nu är det skaldens tur
att trött, bruten, med sänkt hufvud
återvända till folkets lif och handla i lif och
sanning.

Höjdpunkten af den nybulgariska
vitterheten betecknar åter namnet Slavejkov,
i det att den bulgariska litteraturens på-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:58:44 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1913/0254.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free