- Project Runeberg -  Ord och Bild / Tjuguandra årgången. 1913 /
234

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Ur Bulgariens nya litteratur. Af Alfred Jensen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

234

ALFRED JENSEN

CHRISTO BOTEV.

nyttfödare Petka Slavejkov efterlämnade en
son Pentjo (född i Trevna 1866), hvilken
värdigt gick i sin faders fotspår och på
ett glänsande sätt fördjupade och
förfinade de poetiska hajduttraditioner, som
förkroppsligats hos Christo Botev, Bulgariens
Petöfi*. Pentjo Slavejkov, utbildad vid
tyska universitet, var den förste verklige
skald som ställde den fosterländska dikten i
samband med den allmänna europeiska utan
att därför offra något af dess nationella
egenart. Han var en produkt både af den
bulgariska frihetsrörelsen, hvarunder han
uppväxte, och af den västerländska kultur,
hvari han uppfostrats. Ingen kunde
varmare än han besjunga 1870-talets
hajdut-rörelse, men ingen har väl å andra sidan
mer skoningslöst än han gisslat sin
samtids sociala och politiska lyten, ty just
därför att han älskade sitt land så varmt,
sörjde han öfver det sedliga förfallet, öfver
den materialistiska småsinthet, som just
efter den politiska befrielsen tagit öfverhand
i Bulgarien.

Alla de, som redan hädanfarit,
mera sälla än vi själfva varit,
ty de lefva äfven efter döden.
Ljusets flöden

• Rörande den märklige skalden Botevs lif och
diktning kan det här vara nog att hänvisa till min
monografi, tryckt 1891 i Göteborg.

strömma ännu ut från deras grafvar,
där det unga släktet namnen stafvar.

*



Skall vårt namn till nästa släktled bäras?

Skola vi af eftervärlden äras?

Vi, som kunna späcka blott vår ficka,

äta, dricka!...
Nej, vårt namn, af eftervärlden hånadt,
spårlöst skall ur häfden blifva plånadt.

Slavejkovs reflexionslyrik, hvari några
af litteraturens och konstens stormän få
tjäna till språkrör för skaldens egna
känslor och tankar, utmärker sig för en
sällsynt ren och sublim idealitet, som man
näppeligen hade väntat sig af en nutida son
till det bulgariska folket. Än är det
Michelangelo, hvars starka ande trotsigt söker
göra den stela marmorn lefvande och
talande; än är det Beethoven, som med sin
andliga hörsel triumferar öfver den
kroppsliga döfheten. Än är det Nietzsche, som
bringas till vanvett vid åsynen af den
öf-vermänniskans vålnad, som han själf
frambesvurit; än är det Lenau, som ock af
förtviflan mister sitt förnuft och först i döden
finner den slutliga försoningen och hvilan.
Men öfver alla dessa skiftande
människoöden, öfver jordiskt lif och timlig död står
hos Slavejkov den orubbliga tron på idéns
oförstörbarhet, hans lefvande gudsbegrepp,
som sammanfaller med den stora
evighets-och odödlighetstanken och som fått sitt
mest storslagna uttryck i hans »Hymner om
öfvermänniskans död».

Pentjo Slavejkovs eminenta betydelse
för den bulgariska litteraturen ligger dock
kanske mindre i hans konstnärliga
utnyttjande af allmänt europeiska stoff, som
genom honom införlifvats med den bulgariska
kulturen, än i hans underbara förmåga att
omarbeta nationella sågo- och hjältestoff
och gifva en djupare innebörd åt de
okonstlade, naiva motiv ur det bulgariska
landt-och hajdutlifvet, hvilka han tagit i arf af
sin fader och af Christo Botev. Högst
står i lyriskt afseende den samling
poetiska byidyller, som hopflätats i diktcykeln
Koledari* — så kallas i Bulgarien de
folkvisesångare, som vid julhelgen och
årsskiftet [Kolcda, lat. Calendæ) gå omkring i
gårdarna och sjunga önskevisor, för hvilka
de lönas med gåfvor. Höjdpunkten af
Slavejkovs episka diktning betecknas åter

* I svensk öfversättning af min hand utgafs
»Koledari» samt ett mindre urval af Slavejkovs
reflexionslyrik i en liten privatupplaga 1912.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:58:44 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1913/0255.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free