- Project Runeberg -  Ord och Bild / Tjuguandra årgången. 1913 /
266

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Från Stockholms teatrar. Af Carl G. Laurin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

266

CARL G. LAURIN

Fot. Jæger.

OSCAR BÆCKSTRÖM SOM JEPPE PÅ
BERGET.

pjesen, häpnade jag öfver den rikedom,
den rymmer. Det skulle ha varit roligt
att få höra ett kompetent danskt omdöme
om föreställningen, men mig föreföll det
som om man med synnerlig pietet hade
uppfört detta det djupsinnigaste practical
joke som iscensatts. Herr Oscar Bæckström
är troligen den ende i vårt land som kan
spela Jeppe. Han har frodigheten i alla
afseenden och den rätta fastheten i
utformningen, kort sagdt just det som skiljer
gyckel, hur lustigt det än må vara, från
verklig konst.

Hvilken monumental motsättning mellan
gödselhögen och den väldiga säng, där

Jeppes trindskalle tittar fram öfver
sidentäcket under den stolta, fjäderbuskprydda
sänghimmeln, hvilken skillnad på hans
tiggande och trugande för att få ett glas
brännvin af Jakob Skomager och lakejens
ödmjuka: »Her er Canari-Sæk, om herren
vil smage den».

Teatern hade satt in sina bästa krafter,,
och herr Anders de Wähl gjorde af sin
advokat något rent ypperligt i stiltrogen
komik. Äfven idéen med att låta
ridfog-dens hustru spelas af en karl, herr
Thorsten Cederborg, var lyckad, ett unikt fall
då det kan vara lämpligare att en man spelar
en kvinnoroll. Det var fart och stil öfver
hela föreställningen, och regissören hade
på det mest verksamma sätt satt lif i
massorna. Det mångstämmiga, vilda
gapskrattet, då Jeppe väl kommit ur den
friherrliga sängkammarn, var en välberäknad
effekt.

Baronen, herr Palme, var däremot ej
lyckad, och det var ej bära mustascherna
som ej voro stiltrogna. Jag skulle velat
ha baronen pompös, öfverlägsen i samma
stil som Coyzevox skulpterade »Regenten»,
d. v. s. med hela barockens pompa, en
snillrik njutningsmänniska med inslag af
filosofi och människoförakt.

Hade den danspassion, som nu går
öfver världen, förekommit under i6oo-talet,
så hade välvilliga hofskalder skrifvit om
hur dansen

— — — bevekar
hjärtat till ärbarhet

under det att hofpredikanterna från de
gyllene barockpredikstolarna skulle dundrat
mot flättjan, lättjan och kättjan, dansens
vederstyggliga afkomma. Det finns många
sorters dans, men alla tyckas ha det
gemensamt, att vissa människor anse den
opassande. David dansade inför Jehovas ark
i bästa välmening, men Michal, hans
hustru, stod i fönstret och »föraktade honom
i sitt hjärta». Hånfullt sade hon till den
dansande monarken: »Hur härlig har
icke Israels konung . visat sig i dag, då
han blottat sig för sina tjänares
tjänstekvinnors ögon såsom lösaktiga människor
blotta sig», och excellenser och furstar
förargades i sina sinnen, då de sågo den
oförbrännelige furst Bismarck snurra
omkring i valsen bland vajande krinoliner
och till på köpet, som han själf säger, ha

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:58:44 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1913/0289.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free