- Project Runeberg -  Ord och Bild / Tjuguandra årgången. 1913 /
271

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Från Stockholms teatrar. Af Carl G. Laurin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FRÅN STOCKHOLMS TEATRAR 271

Fot. Alniberg & Preinit7

THECLA ÅHLANDER OCH AUGUST LINDBERG SOM FRU OCH GROSSHANDLARE

LEVIN I INNANFÖR MURARNA.

räcka till åt alla människor, kanske är det
så.» Fru Sara, fröken Åhlander, som af
modern gjort en af sina allra bästa roller
och funnit tonfall af storhet af den art
som aldrig glömmes och för hvilka man
är henne hjärtligt tacksam, beder, då hon
lämnas ensam: »Gode Gud, gör min lilla
flicka lycklig.»

Kan man i mer lakonisk form få fram
mannens och kvinnans innersta? När det
djupaste i hjärtat blifvit upprördt, kommer
det som legat på bottnen fram. Rättvisa
åt alla, önskar fadern, mannen,
juden-lycka åt mitt barn, önskar modern,
kvinnan, judinnan. Det mänskliga och
judiska smälter tillsammans på ett sätt som
är värdigt författaren, som är både
konstnär, dansk och jude.

Motsatsen mellan Cæsar och Brutus
har funnits före dem och skall finnas till
världens ända. »Regner ce fut le crime
de Capet», hette det om den beskedlige
själfhärskaren Ludvig XVI, och det
var också för Brutus och hans åsiktsvän-

ner Cæsars egentliga fel. Dante ej bära
förvisar Brutus till helvetet utan låter
honom tillsammans med den andre
ärkeförrä-daren Judas i evighet tuggas af Satans käftar.

Ett par små fröknar, skådespelerskor
på en af våra sekundteatrar, hade fått
fribiljetter till Julius Cæsar på Svenska
teatern. »Ja men jag tycker man är
orättvis mot Algot Sandberg», sade den ena,
som trodde sig ha kommit på den
alternerande »Bomullskungen», »den här pjesen
är ju riktigt bra!» »Nej du», svarade den
andra, »den här pjesen är af en gammal,
en sån där riktigt gammal».

Stycket, som var särdeles populärt
ifrån dess första uppförande, roade och
rörde tydligen också vår publik. Till och
med Voltaire lär ha beundrat dess tragiska
kraft. Man förvånas åt att Shakspeare
genom en nästan öfvernaturlig intuition
lyckas tränga in i det romerska väsendet.
Naturligtvis skulle stycket, speladt i de
dräkter, som användes på 1600-talet, och
med scenen, som då brukades i denna
pjes, öfverdragen med svart tyg, ej göra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:58:44 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1913/0294.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free