Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Portarna och andra dekorativa skulpturer för Saltsjöbadens kyrka af Carl Milles. En introduktion af Sixten Strömbom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PORTARNA
315
någon annan traditionella band på
konstnären.
Ur fördjupade bibelstudier skapade
så hans fantasi, genomandad af
söndagsbarnets mystiskt-religiösa lifskänsla,
alltid receptiv, alltid undrande inför
tillvaron, skapade en vild och tidlös
sagovärld, som han kände ha lika litet
släktskap med kyrkbarockens gestikulerande
operasällskap som med högrenässansens
sköna och själf berusade hedendom. Helt
naturligt slöt sig Milles tätare än förr
till medeltidens gudstj anande konst, den
transscendentala religionsmaktens och den
kyrkliga arkitekturens prydnad och
bildspråk. Först där alltså kände han en
konst, som uttryckte sig i
öfverensstämmelse med Bibelns kärft och mystiskt
smyckade talesätt, samma
medeltidskonst, som länge tjusat honom och lärt
sin dekorativa laglydnad, sin ödmjukhet
under byggnadsverkets egna behof och
uttryckssätt.
Nu till de olika verken!
Paulus och Petrus, de tunga, kantiga
väktargestalter, som stödja mellanbalken
i Saltsjöbadskyrkans triumfbåge, äro
stereometriskt inkarfvade i trästockens
fyrkantiga kropp. I detalj behandling
ansluta de sig till Levertinhermen, fast i
större mått och med snittplanen
kärf-vare mot hvarandra.
På ömse sidor om ett krucifix i
triumfbågen stå ett par drömmande
ängla-flickor, polykroma trästatyer, äfven de
skurna i materialbetingad slutenhet, i
mera framhäfd gotisk vertikalism, väl
närmast barn af samma släkt som de
tidigare portalfigurerna från
Chartres-katedralen.
Dopfunten är formad i ett svart
granitblock, hvars volym undergått en
obetydlig sönderdelning. Kuppan, huggen
med platta lågreliefer, garderas af fyra
sidostöd, utformade till representativa
typer för medeltida religiositet.
SYNDERSKAN.
I altaruppsatsens crémegula
marmorvägg ha infällts fyra reliefer i
skimmer-hvit alabaster. Dessa, tillsammans med
hufvudingångens väldiga bronsportar, äro
de senast tillkomna verken. Samtidigt
som de utgöra tekniskt och materiellt
nya akvisitioner i konstnärens oeuvre,
ge de oss de mest sammanfattande
lösningarna af hans nuvarande
formproblem.
Uppslaget till alabasterrelieferna
säger sig Milles ha fått inför de
medeltida arbeten i samma material —
förfinade engelska småting i dekadent
gotik — hvilka exponerades på
Strängnäsutställningen för kyrklig konst 1910.
Den opröfvade stenarten lockade honom
med sina utomordentliga möjligheter till
rik dekoration och förfinade ljuseffekter.
Emellertid väcktes hans önskan att
utnyttja den i allvarligare och strängare
skulpturalt syfte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
