- Project Runeberg -  Ord och Bild / Tjuguandra årgången. 1913 /
328

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Romain Rolland. Af Ellen Key

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

328 ELLEN KEY

hade den lefvat inom och med sin diktare
under största delen af hans lif.*

I denna bok har ^Rolland nedlagt sin
djupa intuition om det musikaliska geniets
innersta väsen och gjort det så, att man
är bergfast viss om verkligheten i de
uppenbarelser, man följer från vaggan till grafven.
I andra romaner om snillen bedyra
författarna oaflåtligt att de äro snillen; här
öfvertygar snillet själft genom sitt väsen. Man
läser inte en bok, man upplefver ett lif.
Och ett lif af det högsta värde, tillvaron
öfverhufvud frambringar: geniets, som ur
sin naturs flammande kaos danar ett
kosmos. En »uppfostringsroman», sådan
världslitteraturen förut endast äger en i
Wilhelm Meister och till dels i Kellers Der
grilne Heinrich.

Som människoskildring, ej endast af
hjälten men af alla de kvinnor och män,
som närmare eller fjärmare inverka på hans
tillvaro, står Jean Christophe högre än både
» Wilhelm Meister » och »Der griine Heinrich».
Endast Tolstoy i Krig och fred har i en
roman rört sig med ett sådant myller af
gestalter och på ett lika öfvertygande sätt
förvissat oss om deras verklighet. Genom
en intuition af den divinatoriska styrka,
som Goethe" karaktäriserar, när han jämför
Shakespeares personer med ur af kristall,
i hvilka man kan följa alla hjul,
kuggar och fjädrar under deras arbete, har
Rolland låtit oss se in ej endast i Jean
Christophe^ själ utan i hundra andra själar
af olika åldrar, kön och folk. Dessa
människor bli nästan alla en personlig
upp-lefvelse, en upplefvelse, som stannar i
minnet ej som ett bokintryck utan som de
intryck, lifvet själft etsar in i hjärna och
hjärta. Framför allt är Jean Christophe
den mest lefvande människa, man någonsin
råkat. Man älskar, hatar, rasar, jublar
med honom. Och när man slutat boken
har man den oerhördt smärtsamma känslan

* Hvar ny del har först kommit i Les Cahiers
de la Quinzaine, ett företag, som utger böcker i
periodiska häften. Utom Rolland ha författare som
Suarés, Charles Louis Philippe, Jaurés o. a. där
publicerat. Därefter har Jean Christophe, del för
del, utkommit hos Librairie Paul Ollendorf Paris.
De tio delarnas titlar äro i serien Jean Christophe:
L’Aube, Le Matin, L’Adolescent, La Revolte; i
serien Jean Christophe a Paris: La Foire sur la Place,
Antoinette, Dans la Maison; i serien La fin du
voyage: Les Amies, Le Buisson ardent, La nouvelle
Journée. Första delen utkom 1903; den sista hösten
1912.

af att en vän dött; att man således ej
får fortsätta att år efter år lefva samman
med denne Jean Christophe) som utgjort en
så stor del af ens lifsrikedom, ända sedan
man lärde känna honom. Jag har lefvat
intensivare samman med honom än med
flertalet lefvande människor. Och detta är
skildringskonstens högsta seger: att man
aldrig tänker på att man läser en bok
utan hela tiden känner sig bevittna det
rikaste personliga lif, först samman med
barnet, så med ynglingen, med mannen
och med den åldrade.

Det största undret af intuitiv genialitet
är bilden af barndomen.

Dess yttre drag äro alla hämtade från
Beethovens lif. En flamländsk släkt från
Antwerpen; en farfar med en musiksjäl
men i saknad af uttrycksmedel; en
fördrucken musiker till far; en tjänstekvinna
till mor. En mor, som ingenting förstår
af sin sons geni men som värmer honom
under sin ömhets vinge. En barndom af
nästan idel lidande, emedan fadern vill
göra honom till underbarn, utpinar honom
med pianoöfningar och prygel så att han
hatar musiken. Vidare inträde redan i
barnaåren i orkestern, dessutom arbete som
musiklärare och — detta gäller endast Jean
Christophe, — slutligen som kammarmusikus
hos den »hertig», Rolland låter ha sitt
residens i den tyska staden vid Rhen, där
Jean Christophe — som Beethoven i Bonn —
är född. Redan i barnaåren
familjeförsörjare nödgas Jean Christophe som Beethoven
begära att få ta ut faderns lön, emedan
denne annars söp upp denna del af
familjens underhåll. Ej endast detta men äfven
ett ungdomssvärmeri för en kvinnlig elev
och framför allt den lidelsefulla kärleken
till Rhen och det floden omgifvande
landskapet, är drag för drag taget ur
Beethovens lif. Men ur dessa fakta har Rolland
anat fram allt, hvad biografer ej kunnat
gifva och sålunda uppenbarat hela det inre
lifvet hos den själ, som genomgår dessa
öden. Just emedan Rolland låtit Beethoven
lefva upp, ej i sin egen men i en ny gestalt,
har han kunnat ge fritt lopp åt hela sin
intuitiva visshet om de kval, de
umbäranden, de förödmjukelser, det hat. de
våldsamheter men äfven de strömmar af
ömhet, de saligheter, som Rolland hört
Beethoven själf bikta i sina verk. Man
följer snillebarnet från den stund, »då rum-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:58:44 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1913/0353.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free