- Project Runeberg -  Ord och Bild / Tjuguandra årgången. 1913 /
336

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Romain Rolland. Af Ellen Key - Två dikter. Af Artur Möller - Mardrömmen - Vi medelålders

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

336 ARTUR MÖLLER

utgår en mild verkningsfullhet, liknande en
stjärnas i halfdagern före mörkningen.»

När världsryktet kommer till en sådan
människa, har det ej mycket att säga henne.

Rolland möter det med en bortvänd
blick i de fjärrskådande, ljusa ögonen, ögon,
som stilla och stadigt blicka mot nya verk
och nya vidder.

Från alla världens horn kommer han
att få höra: att han gifvit tiden den af
tidens hela sjudande lif mest bräddfyllda
bok; att han gifvit människorna den af
musikens väsen och orfeiska verkningar
mest genomträngda bok-, att han skapat
ett helt människosläkte, ett släkte, där alla
lifvets åldrar och utvecklingsgrader, där
kvinnor som män äro lika öfvertygande

lifsverkliga; att han gifvit en bok,
öfver-flödande af idéer, af lefnadsvishet, af
lifs-hjälp, genom att visa fram ett stort
människolif i all dess svaghet som i all dess
styrka. Och detta kommer helt visst att
hos honom framkalla glädje.

Men stolt kommer han först då att
känna sig, när de ord komma, som hans
franska hjärta längtar efter:

Det folk, som gifvit världen ett sådant
verk, går icke, som dess fiender säga, mot
undergången. Detta folk är alltjämt fullt
af lifskraft.

Rolland’s stora bok är ej blott en
strålande uppenbarelse om att alla de största
idéer, som Frankrike gifvit världen, alltjämt
lefva inom det franska folket. Nej, den
bevisar äfven att mänskligheten alltjämt
behöfver den franska anden för att
förverkliga dem. g

TVA DIKTER

Af ARTUR AÖLLER

MARDRÖMMEN

Hör, kära, hvilken gruflig dröm

som denna natt mig sändt!

Och smek min panna, blid och öm

— öm som om intet händt.

Vi blifvit osams för ett spratt.
Du flydde mig och svek!
Jag fick dig aldrig mera fått
i lifvets blindbockslek.

Du ler, min ljufva lifskamrat —

du ler och hviskar: glöm!

Och dock, jag sett din blick i hat.

— Säg, att det var en dröm!

VI MEDELÅLDERS

Det händer oss väl ännu någon gång,
att gammal längtan vaknar i vårt bröst
och slår med vingarna och vill ha tröst.
Det kan väl hända att vår värld blir trång
vid klangen af en halft förgäten röst —
en stig i skogen och en kvällskys glöd —
ett brus i kronorna för junivinden —
och strax vi känna, hetare om kinden:
vår ungdoms långa längtan är ej död.
Den vilsna fågeln som fick sten för bröd?
Och rådlösa vi stå. Blott ett vi lärt:
att finna lyckan vardt oss ej beskärdt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:58:44 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1913/0361.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free