Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Tegnérs mödernesläkt. Af E. Wrangel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
338 E. WRANGEL
undrande tillgifven skalden. Så togo
Tegnérs till sig två hans syskons barn, som
tidigt blifvit föräldralösa, Lars Gustafs
son, Esaias Magnus, som hade sin store
farbroder att tacka för både sin
studietid i Lund och hela sin senare karriär,
samt systern Britgens dotter, Sara Hertz,
som flyttade med familjen Tegnér till
Växiö och där gifte sig (Mellin). Och
i Småland sammanträffade Tegnér med
flera fattiga släktingar på sitt fäderne;
och en af dem, Johannes Jacobsson från
Hemmesjö (dotterson till hans farbror
Paulus), kom att åtnjuta ständigt
underhåll från biskophuset på Östrabo, ja,
äfven efter Tegnérs död och flyttningen
från Östrabo, af biskopinnan.
Också på fädernet hade en
uppoffrande släktkärlek gjort sig gällande:
Tegnérs far blef ju under studietiden hjälpt
af sin äldre bror Paulus, så godt sig göra
lät, och denne Paulus förde honom med
egen häst till akademien i Lund.
Tegnérs fäderne har icke heller
varit utan betydelse i arfspsykologiskt
afseende : fadern ägde bland annat en varm
naturkänsla och dessutom ett
humoristiskt sinnelag, och dessa egenskaper
gingo i arf till sönerna, särskildt till
den yngste.
IL
Tegnérs mor Sara Maja Seidelia
utmärkte sig lika mycket för fromhet som
för duglighet. Godhet och hjälpsamhet
präglade också hennes lifsgärning: hon
tog, efter sina små resurser, en vårdande
hand om behöfvande släktingar, och
hennes högsta nöje under de senare åren
— då hon bodde hos sin dotter Änna
Lisa och måg Nils Lidén i Silbodal,
sedan i Köla — var att understödja
fattiga och att efter en årligen uppgjord
»hustafla» utdela sina behållna räntor till
barn och barnbarn.
De lysande egenskaperna anses på
bröderna Tegnér ha gått i arf från
mormodern, Änna Lisa Forsell-Seidelius. Men
hennes man prosten Elof Seidelius
får dock icke alldeles undanskymmas.
Han var bondson från Segerstad
(»Seier-sta») och fick tillfälle att under flere års
studier i Uppsala, bland annat för den
berömde Johan Ihre, grundlägga en god
bildning, särskildt på det språkliga
området; var sedan några år lektor vid
gymnasiet i Karlstad och blef 1760
kyrkoherde i Kila samt snart därpå prost
i Näshärads kontrakt. Han skildras som
en synnerligen driftig och duglig man
och hade tydligen en ej ringa
administrativ begåfning. — Sin gamla mor från
Segerstad tog han till sig i Kila, och hon
afled hos honom vid hundra års ålder
år 1768, ett par veckor efter det hans
äldsta dotter Sara Maja gift sig med
komministern i grannpastoratet By
magister Esaias Tegnér.
Emellertid synes det vara fog för den
nyss anförda uppfattningen att den stora
begåfningen hos Tegnérerna kommit från
den Forsellska släkten, hvari Seidelius
gifte sig in. Och just genom denna släkt
sammanhänger den Tegnérska med —
utom den Geijerska — den Lagerlöfska
och äfven med den Branzell-Frödingska,
hvarur Gustaf Fröding stammar.
Rådmannen och handlanden i
Karlstad Gustaf Forsell härstammade från
Forsnäs i Alsters socken, där far och
farfar varit »mästersmeder». Han hade
fått studera en tid i Uppsala innan han
ingick i handelsyrket och öfvertog en
affär i Karlstad. Han var myndig
och välbergad, och husets anseende
upprätthölls i ej ringa mån af hans hustru
Sara Maja Geijer. Hennes far var
brukspatronen Kristoffer Geijer på
Brunnsberg och farfar direktören och
brukspatronen Kristoffer Geijer på Bor, hvilken
i vida kretsar gjort det Geijerska nam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
