- Project Runeberg -  Ord och Bild / Tjuguandra årgången. 1913 /
345

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Tegnérs mödernesläkt. Af E. Wrangel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TEGNÉRS MÖDERNESLÄKT

345

Maria Roos af Hjälmsäter, som han sett
i barndomsåren på Näset och som äfven
var ungdomsvän med Es. Tegnér.
Familjen Roos bodde då på Hjälleskata nära
Millesviks prästgård. Det var en
artistiskt begåfvad familj, och Lagerlöfs fru
var miniatyrmålarinna. En hennes bror
Leonard Henrik blef bekant som
por-trättör. Han har afritat Tegnér ett par
gånger och tydligen gifvit hans drag
mera likhet än t. ex. Maria Röhl och
Sandberg. Också sin svåger Lagerlöf
har han avbildat i ett ungdomstporträtt
af år 1812, som här reproduceras.

När biskopsstolen i Karlstad blef ledig
först efter Bjurbäck (1829) och så efter
Hedrén (1834), hörde naturligtvis Lagerlöf
till de många, som innerligt önskade att
Tegnér skulle komma till Karlstad. Men
han visste ju dels att Tegnér med allvar
tagit Växiö stift om hand, dels att man, då
Lunds stift blef ledigt, tänkte förflytta
honom dit. »Skada att du förälskat dig
i det skånska ållonfläsket och den
småländska kumminosten! Du kunde i annat
fall få flytta åter till ditt Värmland, hvarom
du kvad i ungdomens dagar», skref
Lagerlöf 1829. I Tegnérs då nyss utkomna
diktsamling fattades också, till Lagerlöfs
ledsnad, det i provinsen redan länge
bekanta och beundrade poemet Till min
hembygd. Att skalden dock alltjämt
höll sin hembygd kär visa t. ex. de i
Samlade skrifter meddelade brefven till
Lagerlöf af 1825 och 1833. Det senare
är ett bland de längsta Tegnér någonsin
skrifvit (20 tättskrifna sidor i 4:0, endast
delvis tryckt); och däri redogör han
utförligt för alla sina förhållanden. Lagerlöf
tackade rörd; och äfven han meddelade
tid efter annan underrättelser om sig och
sina närmaste. I sitt hem fick han glädjen
att också på äldre dagar mottaga sin käre
Esse och dennes familj.

I Nyed stannade Lagerlöf till sin
bortgång 1844. Han hade sökt Arvika efter

MAGNUS LAGERLÖF. DAGUERROTYPI.

farbroderns död, men märkligt nog blifvit
förbigången. Nöjd var han emellertid med
sin värld. »Äregirig är jag icke, väl
kännande de ringa pund, hvarmed jag blifvit
utrustad» — skref han en gång (1838)
till Tegnér, som han bad genomläsa några
predikningar, dem han tänkte utge —
»utan lefver gladast obemärkt, nöjd med
att älskas af de mina och något värderas
i min lilla verkningskrets». Sinnet för
poesin bibehöll han alltjämt — man ser det
också i de senare brefven, t. ex. i en eller
annan vårbeskrifning. Detta släktens
poetiska sinne har också fortplantats på hans
efterkommande. En ännu lefvande dotter,
fröken Elise Lagerlöf i Stockholm, skref
t. ex. verser, som upplästes vid den stora
Tegnérsfesten på Rämen 1882 den 13
november; det heter där:

Litet barn jag stod vid skaldens knä,
blickade med häpnad mot det höga
blida anlet, seende hans öga
strålar sända ut af snillets blixt. . .
I mitt hem du bodde på din färd.
Vid de enkla salar, där du gästat,
har mitt hjärta se’n med tjusning fästat
minnet af ditt skaldenamn, Tegnér.

Också hos Magnus Lagerlöfs
efterkommande i tredje led se vi det ästetiska
anlaget gå igen — en hans sonson var
den nyss aflidne framstående
Homeros-öfversättaren Erland Lagerlöf.

Om sin bror Daniel och hans familj

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:58:44 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1913/0378.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free