- Project Runeberg -  Ord och Bild / Tjuguandra årgången. 1913 /
384

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Gerhart Hauptmann. Af Olof Rabenius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

384 OLOF RABENIUS

honom håller jämvikt med själsanalysen,
hur med andra ord naturalisten vandrar
sida om sida med psykologen och hur
slutligen öfver bägge sväfvar en romantiker, som
försöker att gifva en ideal åskådning af
verkligheten och på skönhetens språk tolka
lifvet. Man kan i Hauptmann se en typisk
konstnärlig representant för vår tid med
dess mångfald af i hvarandra gripande
rörelser och riktningar, en resonatorisk
ande med en utomordentlig känslighet för
de skilda modulationerna och tendenserna
men utan förmåga att sammanfatta dem i
en nyskapande syntes. Det är framför allt
tankens kraft Hauptmann saknar som
diktare, en omständighet som definitivt skiljer
honom från en Goethe, hvars konst
framställer en vä?ddsbild af harmonisk
univer-salism. Partialrösterna i hans diktning
uppnå icke samstämmighet. Han har varit
en byggmästare, som uppfört spetsbågar
och fialer, ja tinnar och torn, men de resa

sig icke öfver de konstruktiva idéernas
sträf-pelare. Så utmärkta skådespel han än skrifvit,
någon ny dramatisk monumentalstil har han
ej skapat. Dock, på en mindre höjd har
han häfdat tillräcklig originalitet, och har
han mottagit impulser från andra och
fullföljt uppslag, som ligga i tiden, har han
utfört dem i former, som äro hans egna.
Verk som »Die Weber» och »Immanuel
Quint» skola dock för alltid bevara hans
namn i litteraturhistorien. Den litterära
kultur, som genomsyrar hans verk, och den
konstnärliga själfbehärskning, den smak för
måtta och balans i uttrycket, som de
utvisa, ge slutligen hans dikt ett klassiskt
tycke, om än blott från den formella sidan.
Allmänna värdesättningar äro högst relativa
både med hänsyn till bedömarens
subjektivitet och ordens valör. Vi vilja dock till
sist som slutomdöme uttala, att Gerhart
Hauptmann icke är en stor men väl en
äkta, ibland en fin diktare.

SCEN UR MICHAEL KRAMER. ETSNING AF EMIL ORLIK.

dit* k 19 W
I9O4.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:58:44 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1913/0417.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free