- Project Runeberg -  Ord och Bild / Tjuguandra årgången. 1913 /
390

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Tessinska palatset. Af Osvald Sirén

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

390 OSVALD SIRÉN

PLAN ÖFVER TESSINSKA HUSET OCH

TOMTEN. RITNING AF NICODEMUS

TESSIN D. Y. 1696.

/ Nationalmuseum.

tjäna till uppbärande af gardiner. I den ena
våningen äro grotesk-ornamenten målade i
gris-aille; i den andra våningen äro bårderna gjorda
i marmorimitation och fyllningarna äro målade
med figurscener samt ornament i olika färger
på guldgrund.

Om dörrarna åter heter det: I mitt hus äro
paradvåningens dörrar utförda i valnöt såsom
dubbeldörrar; ramar och fyllningar äro inlagda
med buxbom, hvilket gör sig synnerligen bra
bredvid målningarna och mellan dörrkarmar
i marmorimitation.

Äfven i andra kapitel nämnes det
Tessinska palatset »en passant» såsom
erbjudande exempel på de bästa
lösningar på olika problem inom
innerarkitek-turen. Stockholms slott och
Drottningholm anföras därjämte i flere fall, ty i
dessa konstnärliga monumentalbyggnader
hade Tessin haft de bästa tillfällen att
utveckla sina principer för storslagen
rumsarkitektur.

De dekorativa arbetena såväl på de
kungliga slotten som i Tessins eget
palais utfördes hufvudsakligen af
inkallade franska konsthandtverkare och efter
franska förebilder, framför allt Marots
och Berains gravyrverk — utom
stucca-turerna, för hvilka i allmänhet fortfarande
italienare eller italienskt skolade arbetare
användes. Tessin uppehåller sig
visserligen i sin »Traité» mera vid de italienska
än vid de franska 1600-talspalatsens
inredning och dekoration, men så
småningom hade i alla fall förhållandena
utvecklat sig därhän, att den ledande
konstverksamheten och skickligheten allt mer
och mer öfvergått från Italien till
Frankrike. Behöfdes konsthandtverkare från
utlandet, så fann man numera de
dugligaste i Paris. Häri låg naturligtvis en
väsentlig orsak till att de svenska slottens
och stadspalatsens inredning vid slutet
af 1600-talet blef öfvervägande fransk,
äfven om ytterarkitekturen och
plananordningen voro gjorda efter italienska
förebilder. Förhållandet är
anmärkningsvärdt särskildt hos den yngre Tessin,
som ju var italienare i själ och hjärta
och hvars högst beundrade förebilder
voro Maderna, Bernini och Carlo Fontana.
Då sonen Carl Gustaf Tessin år 1714
begaf sig på studieresa till utlandet för
att utbilda sig till arkitekt, inleder också
fadern sin promemoria angående speciella
sevärdheter med följande ord: »Pour le
dehors de batiments vous n’aurez pas
grande chose a observer en France apres

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:58:44 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1913/0431.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free