- Project Runeberg -  Ord och Bild / Tjuguandra årgången. 1913 /
404

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Mariettas seger. Af Hilma Angered Strandberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

404 HILMA ANGERED STRANDBERG

för det andra växlade hans lynne ganska
betydligt. En god vän till Marietta skulle
nog funnit, att han behandlade henne
mer än lofligt nyckfullt. Rätt som de
stodo i samspråk kunde hans ansikte
mörkna till, ögonen vandrade hit och
dit, och han lämnade henne utan ursäkter.
Ibland dröjde det en hel vecka, innan
han sökte henne, och om hon
händelsevis stötte på honom, vände han bort
hufvudet med en mulen nick.

Men Marietta behöfde bära tänka på
hans öfverlägsna mod för att säga till
sig själf:

— Skulle inte du kunna tala dig
och fördraga hans små brister, han som
är så stor och stark, att hela byns mening
betyder för honom intet? Han som
kanske frälsat ditt stackars förstånd från
att omtöcknas och gjort att mörkret för
hvar dag viker ett stycke längre bort?

Ingen trodde nog, där Marietta nu
gick lycklig sin väg fram, att hon mycket
mindre tänkte på älskog och giftermål än
på detta att en fanns, som försvarade
henne, som litade på henne till den grad,
att han inte ens ville höra talas om det
förskräckliga, som hon till och med själf
varit färdig att tro på.

Och så en vacker dag kom han igen.
Och på hans våldsamma handtryckning
och på hans heta blick var det lätt att
förstå, att han längtat lika mycket som

hon.

* *

#

På det sättet smög öfver ett år hän,
och då förhållandet Michel och Marietta
emellan inte syntes bli till mer än det
var, stämdes folk småningom försonligare.
Det var också rätt besvärligt att jämt
hålla ögonen öppna och förargelsen uppe,
det kändes nära på behagligt att någon
gång kunna ge Marietta en vänlig nick,
synnerligen som inte den minsta olycka
inträffat.

Och nu skulle det bli bröllop i familjen.
Michels bror gifte sig med en rik
arftagerska, till på köpet en allvarlig flicka,
hvilken aldrig skulle gå utom dörren
annat än till mässan, hvarför all anledning
fanns att ställa till ett dundrande bröllop.
Riktigt ett i gamla goda stilen, som inte
många bestodo sig i dessa dyra tider.
Sedan flere veckor lefde byn i glad
väntan, man visste ju att ingen blefve
lottlös, om han förstod att passa på.
Fick man inte vara med om
bröllopsmiddagen med både ankor och höns
stekta på spett, därtill köttpastej och
tårta och så mycket gammalt vin man
bära orkade dricka, kunde man alltid
räkna på att hafva upp grabbnäfvar med
konfekt ur högarna, som komme att
bjudas omkring på bricka i hvartenda
hus, och som det var att hoppas denna
gång skulle bli stora nog. Att inte tala
om ståten och glädjeskotten och all
spänning det hela erbjöde. Det var så mycket
roligt att vänta på, att man förlät Michel,
som inte gifvit sig förrän han fått
Mari-etta bjuden med. I annat fall hotade
han att resa sin väg, och hvem kunde
undvara Michel, så munter när han ville,
utom att det tillhörde närmaste släktingen
att styra och ställa som hedersamhet
och nöje fordrade.

Ändtligen kom dagen, till på köpet
den allra vackraste, en senmarsdag med
smältande solsken och blå himmel, fast
snön ännu låg kvar mellan kastanjerna
i bergen. Så det lyste, där brudföljet
skred fram, af gröna och röda silkesband
på svartblanka flätor, själfva knäppandet
på guitarrer och mandoliner gick in det
starka ljuset, det blef till bära sol.

Sedan brudparet följts från kyrkan
till bröllopsgärden, och medan sista
hand lades vid den stora middagen,
drogo gossar och flickor åter genom byn,
gossarna sköto glädjeskott och flickorna
flögo ur hus i hus och bjödo på de efter-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:58:44 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1913/0445.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free